Jag har inte hittat några uppgifter om när konstverket skapades och när det placerades i älven. Någon som känner till detta?
onsdag 24 juni 2009
Timmerflottare i Ångermanälven
I Ångermanälven strax nedanför Sollefteå kraftverk finns monumentet Timmerflottare som är skapat av Fredrik Frisendahl (1891-1984). Han var född i Näsåker och var son till kyrkoherden i Ådals-Lidens församling Viktor Bernhard Frisendahl (1845-1907). Även Fredriks farfar var kyrkoherde i Ådals-Liden under många år. Fredrik hade även två andra bröder som blev kända konstnärer. Den ene brodern hette Carl Frisendahl (1886-1948) och var huvudsakligen bosatt och verksam i Paris. Den andre hette Halvar Frisendahl (1889-1953) och han gjorde bl.a. en tavla med fantasidjuret Skvadern.
Jag har inte hittat några uppgifter om när konstverket skapades och när det placerades i älven. Någon som känner till detta?
Jag har inte hittat några uppgifter om när konstverket skapades och när det placerades i älven. Någon som känner till detta?
söndag 21 juni 2009
Min mormors farmors farmor återfunnen
Jag måste berätta om en upptäckt som jag gjorde nu på morgon. Det har inget med Ådals-Liden att göra, men jag måste få berätta det ändå.
Vi har letat efter min mormors farmors farmor i säkert 20 år. Hon hette Anna Greta Andersdotter och var född år 1789 enligt husförhörslängderna i Sidensjö. Hon gifte sig 1818 med Nils Abrahamsson ifrån Östertjäl, Sidensjö och då finns antecknat att hon var piga ifrån Rogsta i Hälsingland. Vi har flera gånger lusläst husförhörslängderna omkring 1818 i Rogsta efter lämplig Anna Greta Andersdotter, men utan att lyckas. Vi har även sökt efter Anna Greta Andersdotter i födelseböckerna för år 1789 i Rogsta och alla andra församlingar i Hälsingland. Detta med samma negativa resultat. De senaste 10-15 år kan jag inte påstå att jag gjort några större ansträngningar att söka efter henne, utan det har legat vilande.
Jag skulle idag göra en fyra generationers antavla på min mormors faster Christina Josephson för att skicka till Amerika. Antavlan var komplett förutom två namn, alltså Anna Gretas föräldrar. Jag hade då ingen tanken på att försöka hitta hennes föräldrar, utan jag började göra en ansedel på Nils Abrahamsson och hustrun Anna Greta Andersdotter, eftersom jag saknade en bra ansedel på familjen.
Jag hittade familjen först i husförhörslängden i byn Östertjäl i Sidensjö. Nils Abrahamsson var då torpare där. Volymen omfattade åren 1810-1822. Nils och Anna Greta hann få tre barn under denna perioden.
Jag plockade då fram födelseboken i Sidensjö för att kontrollera födelsedatumen på dessa tre barn. Jag tittade först på äldsta dottern Anna Cajsa som var född 1819. Naturligtvis började man kolla lite på hennes dopvittnen för att se om det fanns några släktingar till Anna Greta som varit med vid dopet. Första dopvittnet var inte mindre än kyrkoherden Pehr Ledin. Sedan fanns före detta bonden Pehr Abramsson i Multrå och drängen Jon Abramsson. Det kanske är bröder till Nils Abrahamsson. Jag tittar vidare bland dopvittnena och hittar på slutet Olof Andersson i Gålsjö och pigan Cathrina Andersdotter. Kunde dessa var syskon till Anna Greta?
Därefter tittade jag vidare på andra barnet. Det var sonen Anders som var född 1820. Anders är det barn som jag härstammar ifrån. Som dopvittnen till Anders fanns bonden Mats Andersson i By och pigan Brita Andersdotter.
Slutligen tittade jag på tredje barnet som hette Stina Greta och var född 1822. Där fanns bonden Olof Andersson i Kläppen och torparen Hans Andersson i Sörtörsta, Boteå som dopvittnen.
Av dessa dopvittnen var det speciellt två som drog till sig min uppmärksamhet. Det var Olof Andersson i Gålsjö och Hans Andersson i Boteå. Med hjälp av födelse- och vigselregister som finns för Kramfors kommun på SVAR's hemsida fick jag fram att Hans Andersson var ifrån Gålsjö när han gifte sig. Mitt letande gick därför vidare i Gålsjö.
Jag började där leta igenom den äldsta husförhörslängden i Gålsjö. Den började år 1814. Jag fick bläddra fram till sidan 37 innan jag hittade en kolareänka vid namn Catharina Olsdotter. Hon var född 1755. Fyra barn bodde hemma år 1814. Det var dottern Catharina (f. 1784), sonen Hans (f. 1793), dottern Brita (f. 1795), sonen Olof (f. 1798). Ingen Anna Greta, men hon kanske hunnit flytta ut redan.
Nästa steg blev att kolla födelseregistret igen för Kramfors kommun för att se om t.ex. Hans var född i någon av kommunens församlingar, men det var han inte. Då provade jag istället att söka på mormonernas hemsida (http://www.familysearch.org/). Sökte då efter Hans Andersson och födelseårt 1793. Fick då upp ett antal träffar i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Skrollade ned till träffar ifrån Sverige och vips så hittade jag en Hans Andersson född rätt datum med födelseförsamling Rogsta. Allting passar in bättre och bättre.
Sökt därefter vidare i husförhörslängderna i Rogsta. Där behövde jag inte bläddra lägre än till sidan 3 innan jag hittade en lämplig familj. Där fanns Anders Hansson (f. 1749), hustrun Karin Olsdotter (f. 1755), döttrarna Brita (f. 1785, död), Catharina (f. 1786), Anna Greta (f. 1788), Christina (f. 1791), Brita (f. 1795) och sonen Hans (f. 1793). BINGO. Det kan inte bättre än så här.
Anna Greta verkar alltså vara född 1788 istället för 1789. Efter ytterligare letande så hittar jag Anna Greta född den 18 november 1788 i Axmar bruk i Hamrånge församling. Hon var alltså inte ens född i Hälsingland, utan född i Gästrikland.
Nu återstår att kolla upp alla uppgifter omkring detta så att man får en bra sammanställning. Jag har t.ex. inte hittat när Anders Hansson dog, men förmodligen dog han uppe i Gålsjö. Jag återkommer med sammanställning av familjen.
Vi har letat efter min mormors farmors farmor i säkert 20 år. Hon hette Anna Greta Andersdotter och var född år 1789 enligt husförhörslängderna i Sidensjö. Hon gifte sig 1818 med Nils Abrahamsson ifrån Östertjäl, Sidensjö och då finns antecknat att hon var piga ifrån Rogsta i Hälsingland. Vi har flera gånger lusläst husförhörslängderna omkring 1818 i Rogsta efter lämplig Anna Greta Andersdotter, men utan att lyckas. Vi har även sökt efter Anna Greta Andersdotter i födelseböckerna för år 1789 i Rogsta och alla andra församlingar i Hälsingland. Detta med samma negativa resultat. De senaste 10-15 år kan jag inte påstå att jag gjort några större ansträngningar att söka efter henne, utan det har legat vilande.
Jag skulle idag göra en fyra generationers antavla på min mormors faster Christina Josephson för att skicka till Amerika. Antavlan var komplett förutom två namn, alltså Anna Gretas föräldrar. Jag hade då ingen tanken på att försöka hitta hennes föräldrar, utan jag började göra en ansedel på Nils Abrahamsson och hustrun Anna Greta Andersdotter, eftersom jag saknade en bra ansedel på familjen.
Jag hittade familjen först i husförhörslängden i byn Östertjäl i Sidensjö. Nils Abrahamsson var då torpare där. Volymen omfattade åren 1810-1822. Nils och Anna Greta hann få tre barn under denna perioden.
Jag plockade då fram födelseboken i Sidensjö för att kontrollera födelsedatumen på dessa tre barn. Jag tittade först på äldsta dottern Anna Cajsa som var född 1819. Naturligtvis började man kolla lite på hennes dopvittnen för att se om det fanns några släktingar till Anna Greta som varit med vid dopet. Första dopvittnet var inte mindre än kyrkoherden Pehr Ledin. Sedan fanns före detta bonden Pehr Abramsson i Multrå och drängen Jon Abramsson. Det kanske är bröder till Nils Abrahamsson. Jag tittar vidare bland dopvittnena och hittar på slutet Olof Andersson i Gålsjö och pigan Cathrina Andersdotter. Kunde dessa var syskon till Anna Greta?
Därefter tittade jag vidare på andra barnet. Det var sonen Anders som var född 1820. Anders är det barn som jag härstammar ifrån. Som dopvittnen till Anders fanns bonden Mats Andersson i By och pigan Brita Andersdotter.
Slutligen tittade jag på tredje barnet som hette Stina Greta och var född 1822. Där fanns bonden Olof Andersson i Kläppen och torparen Hans Andersson i Sörtörsta, Boteå som dopvittnen.
Av dessa dopvittnen var det speciellt två som drog till sig min uppmärksamhet. Det var Olof Andersson i Gålsjö och Hans Andersson i Boteå. Med hjälp av födelse- och vigselregister som finns för Kramfors kommun på SVAR's hemsida fick jag fram att Hans Andersson var ifrån Gålsjö när han gifte sig. Mitt letande gick därför vidare i Gålsjö.
Jag började där leta igenom den äldsta husförhörslängden i Gålsjö. Den började år 1814. Jag fick bläddra fram till sidan 37 innan jag hittade en kolareänka vid namn Catharina Olsdotter. Hon var född 1755. Fyra barn bodde hemma år 1814. Det var dottern Catharina (f. 1784), sonen Hans (f. 1793), dottern Brita (f. 1795), sonen Olof (f. 1798). Ingen Anna Greta, men hon kanske hunnit flytta ut redan.
Nästa steg blev att kolla födelseregistret igen för Kramfors kommun för att se om t.ex. Hans var född i någon av kommunens församlingar, men det var han inte. Då provade jag istället att söka på mormonernas hemsida (http://www.familysearch.org/). Sökte då efter Hans Andersson och födelseårt 1793. Fick då upp ett antal träffar i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Skrollade ned till träffar ifrån Sverige och vips så hittade jag en Hans Andersson född rätt datum med födelseförsamling Rogsta. Allting passar in bättre och bättre.
Sökt därefter vidare i husförhörslängderna i Rogsta. Där behövde jag inte bläddra lägre än till sidan 3 innan jag hittade en lämplig familj. Där fanns Anders Hansson (f. 1749), hustrun Karin Olsdotter (f. 1755), döttrarna Brita (f. 1785, död), Catharina (f. 1786), Anna Greta (f. 1788), Christina (f. 1791), Brita (f. 1795) och sonen Hans (f. 1793). BINGO. Det kan inte bättre än så här.
Anna Greta verkar alltså vara född 1788 istället för 1789. Efter ytterligare letande så hittar jag Anna Greta född den 18 november 1788 i Axmar bruk i Hamrånge församling. Hon var alltså inte ens född i Hälsingland, utan född i Gästrikland.
Nu återstår att kolla upp alla uppgifter omkring detta så att man får en bra sammanställning. Jag har t.ex. inte hittat när Anders Hansson dog, men förmodligen dog han uppe i Gålsjö. Jag återkommer med sammanställning av familjen.
söndag 14 juni 2009
Folkskolan kommer till Ådals-Liden, del III
Det dröjde nästan tre år till innan man diskuterade folkundervisningen igen i sockenstämman. Detta skedde den 2 augusti 1846. Man diskuterade då först om man skulle ha en fast skola eller en flyttbar skola. Eftersom socknen var ganska stor ansåg man att en fast skola skulle bli besvärlig för de som bodde mest avlägset. Man beslutade därför att man skulle ha en flyttbar skola. Sockenstämmans ordförande ansåg att antalet elever i kyrkans närliggande byar blev för stort för att kunna inrymmas i någon av hemmansägarnas boningsrum. Därför föreslog han att de skulle kunna inreda ett rum i skolmästarens byggnad som lektionssal. De avlägsna byarna skulle inte behöva bekosta detta.
Sockenmännen var till att börja med oense om var skolmästarens byggnad skulle uppföras, men till slut kunde de enas i ett gemensamt förslag. Byggnaden skulle byggas på den så kallade Kyrkmon öster om kyrkan. Nuvarande ägaren av marken skulle upplåta tillräcklig mark för byggnaden och för kryddgårds- och potatisland. I gengäld behöver inte ägare bidraga till uppbyggnaden av bostaden.
När det gäller skolmästarens lön berättade sockenstämmans ordförande att de av statens anslagna personella skyddsavgifter på ungefär 73 riksdaler enbart räcker till hälften av skolmästarens lön. Man ansåg dock att det var orättvist om enbart hemmansägarna i socknen skulle betala kvarstående belopp på lönen. Man skulle därför dels ta ut en årlig avgift av alla mantalskrivna personer i församlingen, dels för varje hundra av hemmanens eller den beskattade jordens taxeringsvärde.
Enligt skolreformen skulle folkundervisningen påbörjas inom fem år efter beslutet år 1842 och därför var det bråttom att påbörja uppbyggnaden av skolbyggnaden. Man skulle under nästkommande höst hugga timmer till byggnanden, men först skulle man vid nästa sockenstämma bestämma timrets längd och omfattning. Man beslöt samtidigt att byggnaden skulle vara en korsbyggnad med tre rum, förutom förstugan.
Nedan följer hela protokollet i avskrift från den 2 augusti 1846
Protocoll, hållet vid allmän, i ämnet lagligen utlyst, Socknestämma med Lidens Församling den 2dre Aug. 1846.
Sedan ett förslag af Socken-Nämnden rörande Folkskolregleringen inom Lidens Församling blifvit uppläst, tillfrågades Församlingens Ledamöter, om de, enligt detta förslag, önskade hafwa fast skola, hvarpå de fleste, synnerligen de från Kyrkan mera aflägsne, afgåfvo det svar, att de ansågo en fast skola medföra allt för stor olägenheter; och då de fast widhöllo detta påstående, fattades det Beslut, att skolan skulle blifva flyttbar. Härvid gjorde dock Socknestämmans Ordförande den erinran, att antalet af Skolbarnen i de till Kyrkan närbelägne Byarne möjligen kunde blifva så stort, att de svårligen kunde få erforderligt utrymme i något af Hemmansegarnes boningsrum, hvarföre han ansåg det böra stå nämnde byar fritt, att i Skolmästarens byggning inreda ett för ändamålet tjenligt rum, hvilket de likväl ensamme borde bekosta. Mot detta förslag hade de aflägsne byarne intet att anmärka, enär de woro från bekostandet af detta skol-rum frikallade.
Uppå väckt fråga, hvar Skolmästaren skulle erhålla tjenlig bostad, hörde Socknemännen wara af olika meningar; dock förenade de sig slutligen i det beslutet, att de hus, som woro för Skolmästaren nödwändige, skulle uppföras å den så kallade Kyrk-mon öster om Kyrkan. Och skulle Boställs-innehafvaren, som förklarade sig nöjd att å nämnde mo upplåta så mycken jord som erfordras för nödige hus, samt ett behöfligt Kryddgårds- och Potatis-land vara för allt deltagande i byggnadskostnaden frikallad.
Hvad Skolmästarens aflöning beträffade, så upplyste Ordföranden i Socken-Nämnden, att de af Staten till Folkskolan i Liden anslagne personella skyddsafgifter uppgick till ungefär 73 Rr Bco. Men då denna Summa ej utgör mycket öfver hälften af hela den lön, som för skol-läraren är bestämd, när nemligen Råg och Korn, samt värdet af en ko-föda beräknas i penningar, och det ansågs mindre rättvist, att endast Hemmansegare skulle erlägga denna lön, då äfven andra böra bidraga till det uppväxande slägtets bildning, fattades det beslut att för erhållande af medel till hela lönebeloppets fyllande, en wiss årlig afgift skulle erläggas dels af hvarje mantalsskrifven person i Församlingen och dels för hvarje hundra af hemmanens eller den beskattade jordens Taxeringsvärde.
Emedan tiden, inom hvilken Skolan bör wara inrättad, snart är tilländalupen, ansågs det nödigt att med uppförandet af erforderlige hus för Skol-läraren så fortskyndades, att skolan om möjligt vore, kunde sättas i gång innan den tid Kongl. Maj:ts nådiga Stadga föreskrifver, hvarföre Timmer till Skollärarens boningsrum skulle nästa höst huggas. Dessförinnan borde dock nytt sammanträde med Socknemännen hållas, då Timrets längd och myckenhet bör bestämmas, material-förslag upprättas m.m. Hvad som nu beslöts var, att Skollärarens byggning skulle en så kallad korss-byggning med (3) trenne rum utom förstugan.
Samtelige Ledamöterne i Socken-Nämnde valdes att å försvarslöse personer hafva en så beskaffad tillsyn, som Kongl. Maj:ts nådiga stadga af den 29de sistl. Majii föreskrifver.
Socknemännen förklarade enhälligt, att de ämnade hos Höglofl. Kongl. Kammar-Collegium anföra Besvär öfver Konungens Höga Befallningshafvandes i Länet Utslag af den 31sta sistl. Dec., rörande åtgärderne för Laxynglets fredande och Laxfiskets upphjelpande, eller sättet och tiden för Laxfisket i Liden.
Lidens Socnestuga, som ofvan
Å Socknemännes wägnar ex officio
Erik Bergforss Ol. Nordenson
Pehr Lidström PL
Olof Olofsson i Omsjö
Den med detta Beslut misnöjde äger att deri söka ändring g. besvär hos Konungens Befallningshafvande i Länet innan kl. 12 å 30de dagen, räknadt från denna dag. Rörande likväl den missnöjde bifoga sina Besvär, ej allenast det öfverklagade Beslutet, utan äfven bevis, när detsamma kungjordes. Åliggande jemväl den klagande att innom 14 dagar efter det Besvären sednast bort lemnas å ort som vederbör till Sockenstämmans Ordförande aflemna Diarie-utdrag öfver besvärens inlemnande. Resele den 9de Aug. 1846.
Att ofvanstående Sockenstämmo-beslut med Besvärshänvisning blifvit från Predikstolen i Lidens Kyrka denne dag uppläst, intyges af,
Liden den 9de Aug. 1846,
Protokollet återfinns inskannat på SVAR's hemsida på följande länk
http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0013125_00022
Källan för dokumentet är: Resele kyrkoarkiv, Sockenstämmoprotokoll o. handlingar, SE/HLA/1010161/K I/4 (1842-1862), s. 34-36, bildid: A0013125_00022--A0013125_00023
Sockenmännen var till att börja med oense om var skolmästarens byggnad skulle uppföras, men till slut kunde de enas i ett gemensamt förslag. Byggnaden skulle byggas på den så kallade Kyrkmon öster om kyrkan. Nuvarande ägaren av marken skulle upplåta tillräcklig mark för byggnaden och för kryddgårds- och potatisland. I gengäld behöver inte ägare bidraga till uppbyggnaden av bostaden.
När det gäller skolmästarens lön berättade sockenstämmans ordförande att de av statens anslagna personella skyddsavgifter på ungefär 73 riksdaler enbart räcker till hälften av skolmästarens lön. Man ansåg dock att det var orättvist om enbart hemmansägarna i socknen skulle betala kvarstående belopp på lönen. Man skulle därför dels ta ut en årlig avgift av alla mantalskrivna personer i församlingen, dels för varje hundra av hemmanens eller den beskattade jordens taxeringsvärde.
Enligt skolreformen skulle folkundervisningen påbörjas inom fem år efter beslutet år 1842 och därför var det bråttom att påbörja uppbyggnaden av skolbyggnaden. Man skulle under nästkommande höst hugga timmer till byggnanden, men först skulle man vid nästa sockenstämma bestämma timrets längd och omfattning. Man beslöt samtidigt att byggnaden skulle vara en korsbyggnad med tre rum, förutom förstugan.
Nedan följer hela protokollet i avskrift från den 2 augusti 1846
Protocoll, hållet vid allmän, i ämnet lagligen utlyst, Socknestämma med Lidens Församling den 2dre Aug. 1846.
§1
Sedan ett förslag af Socken-Nämnden rörande Folkskolregleringen inom Lidens Församling blifvit uppläst, tillfrågades Församlingens Ledamöter, om de, enligt detta förslag, önskade hafwa fast skola, hvarpå de fleste, synnerligen de från Kyrkan mera aflägsne, afgåfvo det svar, att de ansågo en fast skola medföra allt för stor olägenheter; och då de fast widhöllo detta påstående, fattades det Beslut, att skolan skulle blifva flyttbar. Härvid gjorde dock Socknestämmans Ordförande den erinran, att antalet af Skolbarnen i de till Kyrkan närbelägne Byarne möjligen kunde blifva så stort, att de svårligen kunde få erforderligt utrymme i något af Hemmansegarnes boningsrum, hvarföre han ansåg det böra stå nämnde byar fritt, att i Skolmästarens byggning inreda ett för ändamålet tjenligt rum, hvilket de likväl ensamme borde bekosta. Mot detta förslag hade de aflägsne byarne intet att anmärka, enär de woro från bekostandet af detta skol-rum frikallade.
§2
Uppå väckt fråga, hvar Skolmästaren skulle erhålla tjenlig bostad, hörde Socknemännen wara af olika meningar; dock förenade de sig slutligen i det beslutet, att de hus, som woro för Skolmästaren nödwändige, skulle uppföras å den så kallade Kyrk-mon öster om Kyrkan. Och skulle Boställs-innehafvaren, som förklarade sig nöjd att å nämnde mo upplåta så mycken jord som erfordras för nödige hus, samt ett behöfligt Kryddgårds- och Potatis-land vara för allt deltagande i byggnadskostnaden frikallad.
§3
Hvad Skolmästarens aflöning beträffade, så upplyste Ordföranden i Socken-Nämnden, att de af Staten till Folkskolan i Liden anslagne personella skyddsafgifter uppgick till ungefär 73 Rr Bco. Men då denna Summa ej utgör mycket öfver hälften af hela den lön, som för skol-läraren är bestämd, när nemligen Råg och Korn, samt värdet af en ko-föda beräknas i penningar, och det ansågs mindre rättvist, att endast Hemmansegare skulle erlägga denna lön, då äfven andra böra bidraga till det uppväxande slägtets bildning, fattades det beslut att för erhållande af medel till hela lönebeloppets fyllande, en wiss årlig afgift skulle erläggas dels af hvarje mantalsskrifven person i Församlingen och dels för hvarje hundra af hemmanens eller den beskattade jordens Taxeringsvärde.
§4
Emedan tiden, inom hvilken Skolan bör wara inrättad, snart är tilländalupen, ansågs det nödigt att med uppförandet af erforderlige hus för Skol-läraren så fortskyndades, att skolan om möjligt vore, kunde sättas i gång innan den tid Kongl. Maj:ts nådiga Stadga föreskrifver, hvarföre Timmer till Skollärarens boningsrum skulle nästa höst huggas. Dessförinnan borde dock nytt sammanträde med Socknemännen hållas, då Timrets längd och myckenhet bör bestämmas, material-förslag upprättas m.m. Hvad som nu beslöts var, att Skollärarens byggning skulle en så kallad korss-byggning med (3) trenne rum utom förstugan.
§5
Samtelige Ledamöterne i Socken-Nämnde valdes att å försvarslöse personer hafva en så beskaffad tillsyn, som Kongl. Maj:ts nådiga stadga af den 29de sistl. Majii föreskrifver.
§6
Socknemännen förklarade enhälligt, att de ämnade hos Höglofl. Kongl. Kammar-Collegium anföra Besvär öfver Konungens Höga Befallningshafvandes i Länet Utslag af den 31sta sistl. Dec., rörande åtgärderne för Laxynglets fredande och Laxfiskets upphjelpande, eller sättet och tiden för Laxfisket i Liden.
Lidens Socnestuga, som ofvan
Å Socknemännes wägnar ex officio
Erik Bergforss Ol. Nordenson
Pehr Lidström PL
Olof Olofsson i Omsjö
Den med detta Beslut misnöjde äger att deri söka ändring g. besvär hos Konungens Befallningshafvande i Länet innan kl. 12 å 30de dagen, räknadt från denna dag. Rörande likväl den missnöjde bifoga sina Besvär, ej allenast det öfverklagade Beslutet, utan äfven bevis, när detsamma kungjordes. Åliggande jemväl den klagande att innom 14 dagar efter det Besvären sednast bort lemnas å ort som vederbör till Sockenstämmans Ordförande aflemna Diarie-utdrag öfver besvärens inlemnande. Resele den 9de Aug. 1846.
Att ofvanstående Sockenstämmo-beslut med Besvärshänvisning blifvit från Predikstolen i Lidens Kyrka denne dag uppläst, intyges af,
Liden den 9de Aug. 1846,
Protokollet återfinns inskannat på SVAR's hemsida på följande länk
http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0013125_00022
Källan för dokumentet är: Resele kyrkoarkiv, Sockenstämmoprotokoll o. handlingar, SE/HLA/1010161/K I/4 (1842-1862), s. 34-36, bildid: A0013125_00022--A0013125_00023
Begravda i USA
Sveriges släktforskarförbund har skapat en cd-skivan som heter Begravda i Sverige. Den innehåller uppgifter om 5,3 miljoner personer som har begravts på olika kyrkogårdar runt om i Sverige. Via ett inlägg på Anbytarforum fick jag information om en hemsida som samlar in uppgifter om begravda personer främst i USA, men även från övriga världen. Det finns även lite uppgifter från Sverige på denna hemsida. Det är helt gratis att söka på denna hemsida. Har man tur så kan man hitta intressanta uppgifter på denna hemsida och även fotografi på gravsten. Jag försökte söka efter uppgifter som har anknytning till Ådals-Liden, men det var inte helt enkelt. Till slut hittade jag i varje fall en bild på en gravsten efter en kusin till min farmor. Jag hittade även uppgifter om en tremänning till min pappa som dött 89 år gammal i maj detta året.
Adressen till söksidan på denna hemsida är:
http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gs
De uppgifter som jag hittade var bl.a. om Helmer Erik Sundstrom, vars pappa var född i Häxmo och mamma i Imnäs. Pappan heter Olof Peter Sundström och återfinns under Häxmo på min hemsidan.
Den andra släktingen som jag hittade uppgifter om hette Stanley William Tiden. Han var född i Wisconsin, USA och son till Oscar Francis Tiden och hans hustru Maria Matilda Nelson. Oscar Francis var född i Minnesota, men hans pappa (Stanleys farfar) var född i Ottsjö, Ådals-Liden. Farfar hette Erik Magnus Jonsson Tidén och han emigrerade med sin familj redan 1869 till USA. Maria Matilda Nelson var född i Imnäs och kusin till Helmer Erik Sundstrom.
Adressen till söksidan på denna hemsida är:
http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gs
De uppgifter som jag hittade var bl.a. om Helmer Erik Sundstrom, vars pappa var född i Häxmo och mamma i Imnäs. Pappan heter Olof Peter Sundström och återfinns under Häxmo på min hemsidan.
Den andra släktingen som jag hittade uppgifter om hette Stanley William Tiden. Han var född i Wisconsin, USA och son till Oscar Francis Tiden och hans hustru Maria Matilda Nelson. Oscar Francis var född i Minnesota, men hans pappa (Stanleys farfar) var född i Ottsjö, Ådals-Liden. Farfar hette Erik Magnus Jonsson Tidén och han emigrerade med sin familj redan 1869 till USA. Maria Matilda Nelson var född i Imnäs och kusin till Helmer Erik Sundstrom.
måndag 8 juni 2009
Folkskolan kommer till Ådals-Liden, del II
Anders Johansson från Söderfors utsågs av sockenstämman att deltaga vid diskussioner omkring folkundervisningen inom Resele pastorat vid nästa gällstämma. Denna stämma inträffade den 19 november 1843.
Första punkten på dagordningen vid gäll- och sockenstämman var om pastoratet skulle ha en gemensam fast skola för både Resele och Ådals-Lidens socknar. Denna skola skulle i så fall ligga i Norrtannflo, eftersom det var den by som låg närmast Ådals-Lidens församling på norra sidan älven. Efter noggranna diskussioner beslutade man dock att man inte skulle förenas i en gemensam skola. Man trodde att de lokala förhållanden skulle ställa till stora problem. Folkmängden i församlingarna var också för stor för att möjliggöra en gemensam skola.
Nästa punkt på dagordningen kom därför att gälla en skola i Resele socken. De ansåg då att det skulle vara bättre med en fast skola istället för en flyttbar skola inom socknen. Tre bönder fick i uppdrag om att söka en lämplig plats inom socknen för en skola och att skriva kontrakt med jordägaren. Därefter skulle sockenstämman slutligen bestämma i frågan.
Nedan följer en avskrift av gällstämman från 1843. Jag återger bara de två första paragraferna ur protokollet eftersom övriga punkter gäller enbart Resele socken. Eftersom Anders Johansson är min farfars morfars morfar var det spännande att upptäcka att han även undertecknat protokollet (jag hoppas och tror att det är en egenhändig namnteckning och ingen avskrift). Jag bifogar därför en bild på de namnteckningar som fanns under protokollet.
Protocoll, hållet vid Gäll- och Socknestämman i Resele Socknestuga den 19de Nov. 1843, efter fjorton dagar förut från Predikstolen skedd pålysning, hvilken innefattade bestämd uppgift på de ämnen som skulle förekomma, och efter gjord påminnelse, från samma heliga rum, den dag Stämman skulle förrättas.
Sedan Ombudets för Lidens Socken, nemligen Bonden Anders Janssons i Söderforss, Fullmakt blifvit uppläsen och godkänd, framställdes den frågan, angående Folk-undervisningen, om Resele och Lidens Församlingar kunde finns rådligt och nyttigt, att förena sig om en gemensam Skola, i hvilket fall den borde inrättas i Norrtanflo, såsom på denna sida elfven närmast gränsande till Liden; och, efter noggrann öfverläggning, togs det beslut, att man icke skulle förena sig om någon gemensam Skola, helst locala förhållanden kunde svårligen medgifva det, och jemväl folkmängden ansågs för stor dertill.
Beträffande Resele Församling särskildt, så förklarade Socknemännen, att de ansågo en fast Skola härstädes vara ändamålsenligare, och äfven närmare motsvarande Kongl. Maj:ts Nådiga förväntan, än en flyttbar Skola; och wille de blifva betänkte på inrättandet af en fast Skola, sedan någon tjenlig tomt eller plats kunde blifva att tillgå. Imedlertid fingo Nämndem. Jonas Hansson i Gåsnäs samt Bönd. Nils Höglin i Myre och Johan Magn. Westerlund i Wester-Rå det uppdrag, att söka anskaffa en sådan plats och derom contrahera med Jord-Egaren; hvilket de ockbenäget åtogo sig. Sedan plats blifvit anskaffad och Contract derom upprättadt, så skulle det underställas Socknemännens bepröfvande, och af dem warda gilladt, innan saken kunde anses till fullo afgjord.
http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0013125_00014
Källan för dokumentet är: Resele kyrkoarkiv, Sockenstämmoprotokoll o. handlingar, SE/HLA/1010161/K I/4 (1842-1862), s. 18-19, bildid: A0013125_00014
Detta var allt för idag. Jag återkommer med fortsättningen senare i veckan.
Första punkten på dagordningen vid gäll- och sockenstämman var om pastoratet skulle ha en gemensam fast skola för både Resele och Ådals-Lidens socknar. Denna skola skulle i så fall ligga i Norrtannflo, eftersom det var den by som låg närmast Ådals-Lidens församling på norra sidan älven. Efter noggranna diskussioner beslutade man dock att man inte skulle förenas i en gemensam skola. Man trodde att de lokala förhållanden skulle ställa till stora problem. Folkmängden i församlingarna var också för stor för att möjliggöra en gemensam skola.
Nästa punkt på dagordningen kom därför att gälla en skola i Resele socken. De ansåg då att det skulle vara bättre med en fast skola istället för en flyttbar skola inom socknen. Tre bönder fick i uppdrag om att söka en lämplig plats inom socknen för en skola och att skriva kontrakt med jordägaren. Därefter skulle sockenstämman slutligen bestämma i frågan.
Nedan följer en avskrift av gällstämman från 1843. Jag återger bara de två första paragraferna ur protokollet eftersom övriga punkter gäller enbart Resele socken. Eftersom Anders Johansson är min farfars morfars morfar var det spännande att upptäcka att han även undertecknat protokollet (jag hoppas och tror att det är en egenhändig namnteckning och ingen avskrift). Jag bifogar därför en bild på de namnteckningar som fanns under protokollet.
Protocoll, hållet vid Gäll- och Socknestämman i Resele Socknestuga den 19de Nov. 1843, efter fjorton dagar förut från Predikstolen skedd pålysning, hvilken innefattade bestämd uppgift på de ämnen som skulle förekomma, och efter gjord påminnelse, från samma heliga rum, den dag Stämman skulle förrättas.
§1
Sedan Ombudets för Lidens Socken, nemligen Bonden Anders Janssons i Söderforss, Fullmakt blifvit uppläsen och godkänd, framställdes den frågan, angående Folk-undervisningen, om Resele och Lidens Församlingar kunde finns rådligt och nyttigt, att förena sig om en gemensam Skola, i hvilket fall den borde inrättas i Norrtanflo, såsom på denna sida elfven närmast gränsande till Liden; och, efter noggrann öfverläggning, togs det beslut, att man icke skulle förena sig om någon gemensam Skola, helst locala förhållanden kunde svårligen medgifva det, och jemväl folkmängden ansågs för stor dertill.
§2
Beträffande Resele Församling särskildt, så förklarade Socknemännen, att de ansågo en fast Skola härstädes vara ändamålsenligare, och äfven närmare motsvarande Kongl. Maj:ts Nådiga förväntan, än en flyttbar Skola; och wille de blifva betänkte på inrättandet af en fast Skola, sedan någon tjenlig tomt eller plats kunde blifva att tillgå. Imedlertid fingo Nämndem. Jonas Hansson i Gåsnäs samt Bönd. Nils Höglin i Myre och Johan Magn. Westerlund i Wester-Rå det uppdrag, att söka anskaffa en sådan plats och derom contrahera med Jord-Egaren; hvilket de ockbenäget åtogo sig. Sedan plats blifvit anskaffad och Contract derom upprättadt, så skulle det underställas Socknemännens bepröfvande, och af dem warda gilladt, innan saken kunde anses till fullo afgjord.
http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0013125_00014
Källan för dokumentet är: Resele kyrkoarkiv, Sockenstämmoprotokoll o. handlingar, SE/HLA/1010161/K I/4 (1842-1862), s. 18-19, bildid: A0013125_00014
Detta var allt för idag. Jag återkommer med fortsättningen senare i veckan.
söndag 7 juni 2009
Folkskolan kommer till Ådals-Liden
År 1842 kom en lag som innebar att varje församling i Sverige var tvungen att inom fem år ordna skola och lärare för alla barn inom församlingen.
Om man läser sockenstämmoprotokoll för tiden efter 1842 så hittar man olika diskussioner omkring folkskolans införande i Ådals-Liden. Första protokollet jag hittar är ifrån den 23 juli 1843. Vid detta tillfälle diskuterade sockenstämman om Ådals-Liden var så fattigt att de inte skulle kunna avlöna en lärare till skolan. Man hade då möjlighet att ansöka om stöd ifrån staten. Efter en del diskussion kom sockenstämman fram till att det fanns inga fullgoda skäl till att skicka in en ansökan.
Man diskuterade även vem som skulle få fullmakt att föra fram socknens talan vid den stundande gällstämman i Resele. Bl.a. skulle man diskutera folkundervisningen inom pastorat. Bonden Anders Jansson (Johansson) i Söderfors utsågs enhäligt till att förestå socknen vid gällstämman.
Följande finns att läsa i sockenstämman denna dag:
Protocoll, hållet vid allmän, tillbörligen utlyst Socknestämma med Lidens Församling d. 23 Julii 1843.
Med anledning af 4§ 5 mom. Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkundervisningen i Riket, samt af 1§ i Ven. Cons. Circulaire No 394, framstäldes till öfverläggning och bepröfvande, om Lidens Församling kunde anses vara af fattigdom så urståndsatt att sjelf aflöna den blifvande Skol-Läraren, att till Kongl. Majt borde ingifvas underdånig ansökning om understöd af de till detta ändamål anslagna Statsmedel. Efter närmare betänkande förklarade Socknemännen enhälligt, i likhet med hvad man i Resele förut gjort, att de ansågo sig icke med fullgiltiga skäl kunna ingifva någon ansökning härom.
Företogs val af Fullmägtig, att, å Lidens Församlings vägnar, öfvervara den framdeles blifvande Gällstämma i Resele, rörande Folkundervisningen här i Pastoratet, samt deltaga i öfverläggningarne och besluten; och blef dertill enhälligt utsedd Bonden Anders Jansson i Söderforss. År och dag som ofvan. J. Hedin
Genast uppläst, justeradt och godkändt, intygas af, Lidens Sockenstuga et supra.
Eric Lidforss i Rå
Nils Sorén i Vestan bäck
Eric Bergforss i Holaforssen
Protokollet återfinns inskannat på SVAR's hemsida på följande länk
http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0013125_00013
Källan för dokumentet är: Resele kyrkoarkiv, Sockenstämmoprotokoll o. handlingar, SE/HLA/1010161/K I/4 (1842-1862), s. 36, bildid: A0013125_00013
Jag kommer att återkomma inom kort med fortsättningen på diskussionerna omkring folkskolan. Bl.a. har jag hittat diskussioner om uppbyggnaden av skolrum för läraren några år senare.
Om man läser sockenstämmoprotokoll för tiden efter 1842 så hittar man olika diskussioner omkring folkskolans införande i Ådals-Liden. Första protokollet jag hittar är ifrån den 23 juli 1843. Vid detta tillfälle diskuterade sockenstämman om Ådals-Liden var så fattigt att de inte skulle kunna avlöna en lärare till skolan. Man hade då möjlighet att ansöka om stöd ifrån staten. Efter en del diskussion kom sockenstämman fram till att det fanns inga fullgoda skäl till att skicka in en ansökan.
Man diskuterade även vem som skulle få fullmakt att föra fram socknens talan vid den stundande gällstämman i Resele. Bl.a. skulle man diskutera folkundervisningen inom pastorat. Bonden Anders Jansson (Johansson) i Söderfors utsågs enhäligt till att förestå socknen vid gällstämman.
Följande finns att läsa i sockenstämman denna dag:
Protocoll, hållet vid allmän, tillbörligen utlyst Socknestämma med Lidens Församling d. 23 Julii 1843.
§1
Med anledning af 4§ 5 mom. Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkundervisningen i Riket, samt af 1§ i Ven. Cons. Circulaire No 394, framstäldes till öfverläggning och bepröfvande, om Lidens Församling kunde anses vara af fattigdom så urståndsatt att sjelf aflöna den blifvande Skol-Läraren, att till Kongl. Majt borde ingifvas underdånig ansökning om understöd af de till detta ändamål anslagna Statsmedel. Efter närmare betänkande förklarade Socknemännen enhälligt, i likhet med hvad man i Resele förut gjort, att de ansågo sig icke med fullgiltiga skäl kunna ingifva någon ansökning härom.
§2
Företogs val af Fullmägtig, att, å Lidens Församlings vägnar, öfvervara den framdeles blifvande Gällstämma i Resele, rörande Folkundervisningen här i Pastoratet, samt deltaga i öfverläggningarne och besluten; och blef dertill enhälligt utsedd Bonden Anders Jansson i Söderforss. År och dag som ofvan. J. Hedin
Genast uppläst, justeradt och godkändt, intygas af, Lidens Sockenstuga et supra.
Eric Lidforss i Rå
Nils Sorén i Vestan bäck
Eric Bergforss i Holaforssen
Protokollet återfinns inskannat på SVAR's hemsida på följande länk
http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0013125_00013
Källan för dokumentet är: Resele kyrkoarkiv, Sockenstämmoprotokoll o. handlingar, SE/HLA/1010161/K I/4 (1842-1862), s. 36, bildid: A0013125_00013
Jag kommer att återkomma inom kort med fortsättningen på diskussionerna omkring folkskolan. Bl.a. har jag hittat diskussioner om uppbyggnaden av skolrum för läraren några år senare.
fredag 5 juni 2009
Blogg om Ramsele och Junsele
Min bror Mats har påbörjat en blogg om Ramsele och Junsele. Han började släktforska när han gick på högstadiet i Ramsele som fritt val. När jag var omkring 13 år så övertalade han mig att vara med på en släktforskningskurs på tingshuset i Ramsele eftersom kursen inte var fulltalig. Kursen hölls av Bengt-Erik Näsholm, dåvarande SVAR-chefen. Snart 25 år senare är jag fortfarande inne på samma bana. Tack för det, Mats. Men min dotter som är snart nio år brukar säga "Släktforskning suger".
Adressen till Mats blogg är:
http://ramsele-junsele.blogspot.com/
Adressen till Mats blogg är:
http://ramsele-junsele.blogspot.com/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
