Ur Inrikes Tidningar 1796 och 1797

Idag upptäckte jag att man på Kungliga biblioteket skannat och OCR-tolkat några tidningar ifrån 17- och 18-hundratalet. Det är dock mycket fel i OCR-tolkningen, men man kan ändå hitta spännande artiklar där.

Bl.a. hittade jag två artiklar rörande trillingarna som föddes 1792 i Holafors.

Ur Inrikes Tidningar 1796-06-07

Resele, den 16 Maj.

Såsom Gudsfruktan hafwer med sig mycken ömhet för de fattiga, och många prof deraf i dessa tider finnas, så har man wågat gifwa härmed sådane Christmilda tilkänna det beträngda tilstånd, i hwilket Nybyggaren i Holaforsen i Lidens Socken och Resele Pastorat Eric Nylander är stadd, i det hans hustru Sara Andersdotter på en gång i December 1792 födde honom 3 Söner, som alla 3 tillika med 2 Döttrar lefwa, hwilkas föda och upfostran faller honom såsom warande utfattig och boende under Fiällen i Norrlanden ganska känbar; hwarföre man förhoppas at Christmilda menniskor täcktes sådant trängande tilstånd behjerta, och med hjelpsam hand understödja. Det som desse fattige Barnen tilständes, adresseras Hernösand och Resele till Kyrkoherden Pehr Hellman; då det dem skall til godo komma, och til deras Christeliga upfostran anwändas.

Pehr Hellman

Past. ib.

Ur Inrikes Tidningar 1797-05-09

Enligt annoncen i Inrikes Tidningen N:o 65 sistlidne år, är ytterligare til fattige Nybyggaren Eric Nylander i Holaforssen, Lidens Socken och Södra Ångermanland, hwilkens hustru framfödt 3:ne Gossebarn som ännu lefwa, insändt följande gåfwor; nemligen af J. Landtman Södermanländning, 2 R:d, under devis: Egenti Gaudet Largitas, 2 R:d. Guds wälsignelse i rikaste mått tilönskas de ädelmodige Gifwarena. Hernösand och Resele den 19 Jan. 1797.

Pehr Hellman

Pastor ibid.

Ingen av dessa tre gossar blev gifta, utan dog tidigt. Två av bröderna dog samtidigt år 1816 i stora älven (med största sannolikhet Ångermanälven) under brädflottning. Den tredje broder har jag inte hittat dödsdatum på, men han lär ha dött tidigare. Familjen återfinns på min hemsida under Holafors.

http://www.adals-liden.net/Adalsliden_Holafors_familjer.htm

Brev från Pelle Molin till Georg Nordensvan

Under tiden Pelle Molin var i Norge skrev han flera brev till Georg Gustaf Nordensvan där de diskuterade om Nordensvan ville publicera några artiklar eller historier som Molin hade skrivit. Nordensvan var vid tillfället redaktör för en kalender med litterär prägel som gavs ut en gång per år. Kalendern utkom mellan 1874 och 1907 och hette Nornan. På Kungliga biblioteket finns tre brev bevarade som Molin skickade till Nordensvan mellan 1895 och 1896. Det sista är skrivet den 8 mars 1896, alltså bara 1,5 månad innan Molins död.

Nedan följer en avskrift av ett brev som Molin skrev till Nordensvan.

Sulitjelma d. 23 sept. 1895

..... Georg Nordensvan Stockholm

Det är ledsamt att bli ordbrytare, men det ser ut som jag skulle bli det. Genom licensiat Holmqvist hälsade jag Eder i början af denna månad (och jag skref ju också) att jag skulle skicka ytterligare en historia att välja på. Men den som bor i Sulitjelma vet icke ena dagen hvad han kan göra den andra. En dag kommer till ex. dr Fr. Svenonius larvande luggsliten ned från fjällen. En annan dag franska turister via Kvickjock. En tredje någonting annat stort. Här lefver man flott och är gästfri och så är det att hålla sällskap dag ut och dag in. Då kvällen eller rättare morgonstunden kommer är man glad att få lägga sig och slippa göra historier af tvifvelaktigt värde.
Nu tänker jag, att den bekante kartografen löjtnant Otto Kjellström har varit hos Eder med hälsning att jag likväl skulle komma med något. Det var om en historia från ett tält deruppe vid Sulitjelmatapparne. Jag skulle måla dem och isbroen (osäker), var ensam i ett tält, fick snöstorm, härdade ut två dygn, fick sedan löpa genom snöstormen för lifvet. Men der var en del roliga detaljer med. Om Ni har rum för den i t.ex. Jul skall den vara färdig att sända, då jag fått Edert svar härå. Detta på det s.k. hedersordet. Antages Historien om Gunnel?
Med största högaktn.
Pelle Molin

Jag har via ett barnbarns barn till Georg Nordensvan fått ett fotografi och några teckningar föreställande Georg. Fotografiet är taget omkring 1878. Teckningen som jag visar här är skapad av Leonard Zorn. Den publicerades i Konstakademiens elevkårs tidskrift ”Palettskrap” omkring 1880. Leonard Zorn blev senare känd under namnet Anders Zorn. Tack Hans-Georg Wallentinus för dessa fina bilder.

Från andra sidan Nämforsen

Ytterligare ett vykort över Nämforsen taget ifrån nipan vid Näsåker nere emot älven, bron, järnvägsstationen m.m. Man ser även hus i byn Forsås i bakgrunden. Vykortet är daterat 1947, men det bör vara taget flera år dessförinnan. Nämforsens kraftverk var färdigbyggd 1947 och det tog 3-4 år att bygga det. Direkt till höger om bron på Forsås-sidan finns ett långt hus. Någon som känner till detta hus? Tillhörde det järnvägsstationen?

Ådalslidens järnvägsstation

Förra veckan köpte jag ett vykort över Ådals-Lidens järnvägsstation och Nämforsen som jag tycker är mycket vackert. Vykortet är daterat 1928 så det är tagit dessförinnan. Kraftverket var färdigt först 1947 så älven är fortfarande helt orörd.

Man upptäcker många små detaljer i vykorten efter att man skannat dem. Bl a finns en gammal bil till vänster om järnvägsstationen. Man ser även många hus i bakgrund ovanför nipan. Husen verkar ligga i Rå om jag inte är helt ute och cyklar. En tågvagn lastad med timmer finns också framför järnvägsstationen.

Vykortet var skickat till fröken Ella Johansson som var bosatt på Mårten Krakowsgatan 17 i Göteborg den 5 juli 1928. Följande hälsning fanns på vykortet.

Kära Ella
Efter att ha gjort uppehåll i Sthlm, Boden, Haparanda, Torneå, Narvik och Långsele är jag nu kommen till Pelle Molins hemtrakt. Den är en av de vackraste platser jag skådat. I övermorgon går färden vidare till Östersund och Frösön. Hj. hälsn. Gd. (osäker på initialerna)

Sandöbron

I veckan köpte jag ett jättefint vykort över Sandöbron som jag måste få visa, även om det inte har med Ådals-Liden att göra. Man ser husen i byn Lunde i förgrunden framför Sandöbron. Någon som kan berätta mera om husen i Lunde?

Sandöbron börjar (eller slutar) vid stranden i Lunde och går därefter till ön Killingholmen för att sedan fortsätta över till ön Sandö. Man ser på detta vykort inte lilla Sandöbron som går från Sandö till Klockestrand på andra sidan Ångermanälven.

Bron är totalt 810 meter lång och är 40 meter över vattenytan på högsta stället. Lilla Sandöbron var 340 meter lång. Den är numera riven och ersatt med en nya bro för några år sedan. Bron öppnades provisoriskt i november 1942. Den 16 juni 1943 invigdes Sandöbron av bl a dåvarande kungen Gustav V.

En tragisk olycka hände dock under arbetet med Sandöbron. Under sommaren 1939 var arbetet i full gång med bron. Man hade fått upp träställningen över Ångermanälven och gjutning hade påbörjats. Den 31 augusti inträffade den tragiska olyckan. Totalt omkom 18 personer denna dag när bron rasade. Dock kom denna händelse i skymundan eftersom första världskriget utbröt dagen efter den 1 september.

Man kan läsa mera om Sandöbron i en C-uppsats av Annette Johansen och Eva Maria Nilsson. Uppsatsen heter Broar, vägar över vatten - En jämförelse mellan Sandöbron och Bergnäsbron. Jag har hämtat ovanstående uppgifter ur den uppsatsen.

http://epubl.luth.se/1402-1773/2006/062/LTU-CUPP-06062-SE.pdf

Pelle Molins säng

Thenna säng kiöpte Magister Scholae Olaus Strömstedt uthaf Pictor Dahlecarliensus Fransissus Theodorus Hedberg thertill illa nöddir utå thet skopilige köpeskillingspriset, som skedde i GoodTempl: Huset then 11 januari MDCCCLXLII uti närvaro af Sveriges konstnär (och skandalskrivare) Pelle Molin

På mitt natliga läger i enmanssängen De Fagraste mör jag ser för mig stånda Ty stor är min vånda Att ingen stolts jungfru vill ha gammeldrängen! (ur poemet "Strömstedts klagan")

Denna roliga bild (vykort) har jag fått av Stefan Lundin. Jag tackar så mycket för bilden.

Finns denna säng kvar någonstans? Kan den finnas i Pelle Molins stuga? Sängen är enligt texten inköpt år 1892 av Olof Strömstedt som var folkskollärare i Ådals-Liden församling. Han finns med på skolfotot från Norrmoflo som jag visade för några dagar sedan. Pelle Molin besökte ofta Olof, eftersom han hade så varmt och skönt i stugan, till skillnad mot Pelle Molins stuga. Pelle kunde sitta kvar lång stund efter att Olof gått till sängs.

Frans Teodor Hedberg återfinns i folkräkningen 1900 där han skrevs som målare. Han var då bosatt i Föllinge församling i Jämtland. Var han bodde 1892 vet jag inte. Han finns inte med i folkräkningen 1890. Han har även ett barn som är född 1898 i Norge. Frans Teodor var född 1859 i Orsa i Dalarna.

Skolfoto från Norrmoflo skola nr 2

Jag fick i helgen ett skannat skolfoto från Norrmoflo skola från omkring 1912 från min tremänning Stefan Lundin. Det fantastiska med detta skolfoto är att alla elever på kortet är identifierade. Den som identifierat alla på fotot är Stefans farmor som hette Anna Molén. Skolfotot fanns hos Annas syster Ida som bodde i Kalifornien då hon dog 2002. Läraren på kortet är Olof Strömstedt.

Tack Stefan för att du skickade fotografiet och alla namn på eleverna.

Jag har försökt komplettera med födelseår på eleverna. Jag kan dock inte garantera att jag hittat rätt födelseår på alla, men förhoppningsvis.

1 Leonard Lidgren, f. 1900
2 Nils Henriksson, f. 1903
3 Hilding Molin, f. 1901
4 Rikard Liden, f. 1902
5 Edvard Kallin, f. 1901
6 Erik Albert Gradin, f. 1901
7 Folke Nordqvist, f. 1902
8 Fredrik Nordberg
9 Hjalmar Stenlund, f. 1900
10 Bernard Eriksson, f. 1901
11 Leonard Molen, f. 1900
12 Halvar Gradin, f. 1903
13 Bror Eriksson, f. 1904
14 Helmer Norberg, f. 1902
15 Holger Lundkvist, f. 1902
16 Anna Molen, f. 1904
17 Anna Molin
18 Ida Liden, f. 1903
19 Beda Sandahl, f. 1902
20 Karolina Forsberg
21 Hilda Frisendahl, f. 1900
22 Edla Norden, f. 1901
23 Margareta Henriksson
24 Anna Andersson
25 Hilda Nilsson, f. 1902
26 Hilda Henriksson, f. 1901
27 Hulda Eriksson, f. 1902
28 Vega Nilsson, f. 1904
29 Linnea Nordin, f. 1905
30 Henny Sjölen, f. 1903
31 Martina Mårtensson
32 Hildur Näslund, f. 1904
33 Hilda Stenlund, f. 1903
34 Kristina Kallin, f. 1902
35 Göta Andersson
36 Signe Lidgren, f. 1903
37 Olof Strömstedt, f. 1853
38 Brita Lundqvist, f. 1901
39 Edit Johansson
40 Viktoria Molin, f. 1903
41 Emma Molin, f. 1905
42 Hulda Molen, f. 1902
43 Edla Näsström, f. 1903
44 Gerda Frisendahl, f. 1904
45 Ida Molen, f. 1906
46 Sigfrid Johansson
47 Henrik Henriksson, f. 1904
48 Frans Kallin, f. 1905
49 Harald Kallin, f. 1903
50 Harry Nordqvist, f. 1900
51 Valfrid Sundkvist, f. 1902

Drunkningsolycka 1902

I Sollefteå-Bladet den 30 augusti 1902 kan man läsa om en drunkningsolycka i Edsforsen, strax ovanför Forsmobron. Det var flottkarlen Jonas Albert Eriksson från Forsnäs som drunknade på förmiddagen torsdagen den 28 augusti. Han skulle skjuta ut en båt ifrån land, då en störtvåg kastade omkull båten, innan han fått tag i årorna. I samma ögonblick försvann han ned i djupet. Jonas Alberts bror stod på stranden, men kunde inte göra något. Jonas Albert var 26 år gammal och ogift.

Om man sedan läser i dödboken i Ådals-Liden står det att Jonas Albert drunknade av våda i Edsforsen under timmerflottning. Han återfanns i Ångermanälven vid Nylands by i Sollefteå församling.

Vem var brodern som stod på stranden? Jonas Albert hade två bröder som var i livet år 1902. De hette Erik Johan och Anders Peter. Anders Peter åkte dock strax innan till USA den 1 augusti, så det måste vara Erik Johan som fanns på stranden. Erik Johan levde hela livet i Forsnäs, där han var torpare och skomakare. Han skrevs som Eriksson i kyrkoböckerna, men kallades Högberg i folkmun. Broderns öden i Amerika är inte kända (ännu).