måndag 31 augusti 2009

Ännu ett vykort över Nämnforsen

Det verkar finnas hur många vykort över Nämforsen, eller Nämnforsen som den kallades tidigare. Här kommer ett nytt hur som helst.

lördag 29 augusti 2009

Smålänningen Andreas Magnusson

Jag fick en fråga förra veckan på jobbet från Agneta om Andreas Magnusson som bott både i Överå och Tallnäs inom Ådals-Liden sn. Hon hade upptäckt att jag inte lagt ut hans familj på min hemsida så jag lovade att forska lite på honom.

Andreas var född 1836 i Markaryd nere i Småland. Han flyttade 1868 från Småland upp till Ångermanland. Bara två månader efter avresan ifrån Markaryd gifte han sig med Märta Lisa Andersdotter. Man kan gissa att Andreas varit uppe i Ångermanland före 1868 också eftersom han gifte sig så snabbt. Märta Lisa hade även fått en oäkta dotter några månader tidigare. Tyvärr har kyrkoböckerna i Markaryd delvis brunnit upp vid två olika bränder så det är inte helt enkelt att forska där. Det finns ingen födelsebok för året 1836, men väl en husförhörslängd. Efter lite letande så hittade jag Andreas och hans familj. Pappan hetter Magnus Svensson (f. 1793) och mamman Ingjerd Magnidotter (f. 1794). Familjen bodde på torpet Sågtorpet under byn Gällareböke i volymen AI:8, sid 49 (länk till bilden). En syster till Andreas hette Stina. Hon var född 1826 och skulle senare bli mamma till August Jonasson som också flyttade upp till Ångermanland och Omsjö.

Andreas och Märta Lisa bosatte sig först i Överå, Ådals-Liden sn, där Andreas var arbetare. 1879 flyttade de till Björnbäck, Anundsjö sn, där han också var arbetare. Fem år senare flyttade de till Tallnäs, Ådals-Liden sn, där Andreas blev torpare. Det finns en anteckning om att de flyttade redan 1881, men de tog inte ut flyttning förrän 1884. Andreas bodde i Tallnäs resten av sitt liv. Han dog 1918 av ålderdomssvaghet. Änkan Märta Lisa flyttade året därpå till sin dotter som bodde i Forsås, Ådals-Liden sn. Hon dog 1924 av ålderdomssvaghet.

Andreas och Märta Lisa fick tio barn tillsammans om man räknar in den dotter som föddes fyra månader innan äktenskapet. Nedan följer de uppgifter jag har om barnen.

* Inga, f. 1868, gift med Per August Sjödin, f. 1866.
* Gustava, f. 1870, gift med Olof Peter Jonsson, f. 1839.
* Matilda, f. 1871, d. 1935, gift med Nils Johan Svensson Lidfors, f. 1847, d. 1902.
* Johanna Kristina, f. 1873, d. 1920, gift med Alfred Nikolaus Lidén, f. 1879.
* Maria, f. 1876, d. 1915, gift med Hans Olof Flodin, f. 1865, d. 1927.
* August, f. 1878, till Multrå 1899
* Andrietta Helena, f. 1881, d. 1881.
* Jonas, f. 1884, d. 1895.
* Emma Elisabet, f. 1885, till Fjällsjö 1909.
* Andreas, f. 1889, till Fjällsjö 1912.

Jag ska lägga in denna familj på min hemsida när jag hunnit kontrollera lite mera uppgifter rörande barnen i familjen. Jag har även beställt efter Andreas bouppteckning.

Om någon har berättelser eller fotografier rörande Andreas och hans familj så tar jag tacksam emot detta via e-post eller som kommentar i bloggen.

söndag 23 augusti 2009

Släktforskardagarna i Falköping

Nu sitter man på X2000 emot Stockholm från Släktforskardagarna i Falköping. Det har varit några hektiska dagar som inleddes med nedresa i fredags med bil. Därefter monterbyggande, även om Mariia Mähler hade fixat det mesta innan vi kom fram.

Lördagen inleddes med visning av SVAR-webben i en föreläsningssal. Mariia stod för snacket och jag skötte datorn. Därefter arbete in montern, innan dagen avslutades med ett möte med FamilySearch. Vi diskuterade både skanning av kyrkoböcker och indexering av dessa. Vi var alla mycket nöjda med dagen eftersom det var en strid ström av besökare i montern.

Idag var det arbete i montern från morgonen. Ibland annat visade vi en ny version av Holger som snart finns till försäljning. Det är version 8 nu. Dagen avslutades med ytterligare en visning av SVAR-webben. Lyckades klämma in en sökning i mantalslängder från Ådals-Liden i visningen och även berätta lite om nödåret 1867 i Ådals-Liden. Kan ju inte släppa Ådals-Liden någon längre stund. Vi hade fått visningar på de två sämsta tiderna under helgen. Den första tiden på morgonen innan alla hunnit komma och den sista när nästan alla gått hem. Det var dock ändå nästan halvfullt båda tillfällena. Kanske inte så konstigt eftersom ArkivDigital var huvudsponsor och säkert haft inflytande på tiderna. Dagen i montern var betydligt lugnare än i går, ungefär hälften besökare.

Jag hann inte gå runt något alls på mässan. Jag skulle ju köpa den nya boken om emigrantforskning, men hann inte ens det. Hade dock tur att en god vän köpte den åt mig. Så nu har jag kvällsläsning på hotellet i Stockholm i kväll.

Trodde jag skulle ha några kort att visa från mässan, men jag hann inte ens ta några bra bilder därifrån. Det kommer säkert bilder ifrån mässan på Sveriges Släktforskarförbund. Deras hemsida har adressen http://www.genealogi.se/

Nu är det en timmes resa kvar till Stockholm. Ska vara där på möte i dagarna två på Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Sedan hemresa med flyg på tisdag kväll till Kramfors. Missar tyvärr Daniellas sista fotbollsmatcher för säsongen som är på tisdag kväll. Heja Glasgow!!!!

tisdag 18 augusti 2009

Google Maps

Google utvecklar många spännade saker som underlättar byggandet av spännande hemsidor på Internet. De har skapat bloggverktyget som jag använder just nu, webbläsare, effektiv sökfunktion på internet m.m.

En annan mycket spännande funktion är Google Maps. Här kan man se både kartor och satellitbilder från hela världen. Jag provade nu att göra en "egen" karta för Forsnäs by där jag lade in några markörer som visar några särskilda platser i byn. Om det finns någon som är intresserad av att redigera denna karta så kan jag lägga in flera personer som får redigera. Man kan lägga upp liknande kartor för andra byar i Ådals-Liden också.

http://maps.google.com/maps/ms?ie=UTF&msa=0&msid=112302564738558561542.0004716ed45aebd4372c3

Missa inte att klicka på knappen Satellit för att se satellitbild över Forsnäs också.

söndag 16 augusti 2009

Nödåren på 1860-talet

Man har hört talas om nödåren som var på 1860-talet i hela Sverige, främst omkring 1867. I provinsialläkarnas årsberättelser finns ett särskilt avsnitt som kallas "Väderlekens och årsväxtens förhållanden i allmänhet". Här beskrevs hur vädret var och hur skörden av säd, hö och halm blev. Jag har tittat i dessa berättelser ifrån 1863 från till 1869 och dert var flera årtal där det var dåligt väder och dålig skörd. Dock verkar 1867 varit det sämsta av dessa år. I berättelsen för Härnösands distrikt hade man skrivit att meddeltemperaturen under året varit -1,2 grader. Som kallast var det -40 grader. Burrrrr. På den tiden var man så beroende av att skörden av säd och hö skulle gå bra så att man fick föda till familjen och till djuren. Man kan nog inte förstå hur jobbigt det var med missväxt och dålig skörd för dem.

Nedan följer ett sammandrag av provinisalläkarens i Sollefteå distrikt årsberättelser för åren 1863-1869. Jag har ur texten plockat ut vissa delar och skrivit om dem lite grann. Jag har dock försökt behålla de ord som man använt i texten. Materialet finns skannat och tillgängligt via SVAR's hemsida.

1863: Blid vinter och i mannaminne ovanligt lite snö. Vårskörden påbörjad 21 maj, men fick avbrytas i nästan två veckor p.g.a. stark kyla och regnväder. Därefter stark torka nästan fram till skördetiden. I mitten av juli inträffade två starka frostnätter som kunde har förstört hela årsväxten. I september började det regna mycket igen, vilket var ogynsamt för bärgningen av skörden. Regnet fortsatte under oktober och november också, blandat med starka stormar. Årets skörd blev medelmåttig i form av kvantitet, men ovanligt god i form av kvalitet.

1864: Blid vinter, med korta mellantider av skarp kyla. Ringa mängd snö, vilket p.g.a. kyla fick till följd att kälen trängde ovanligt djup ned i marken, ända ned till sex fot. Våren och högsommaren särdeles tjänlig för växlighet. Från augusti månad ovanligt kallt ofta med nattfrost. Hela hösten regn och kyla ända till mitten av oktober då snön föll. Inledningen gjorde att man trodde på en bra skörd detta år, men i slutskedet en av de mest ogynsamma år för både säd och rotfrukter. När det gäller rotfrukter var det missväxt nästan överallt i länet. Skörden av säd blev medelmåttig i distrikets nedre delar, i de övre delarna delvis missväxt. Höbärgningen blev medelmåttig.

1865: Kall vinter, utan mycken snö. Snön försvann i början av april. Vårbruket avbrutet av inhållande snöfall som låg kvar i flera dagar i slutet på maj. Regnigt och kallt väder fortsatt under juni och början av juli. Brodden täckte knappt marken i början av juli. Därefter blev det omslag med soliga och varma dagar under juli och växtligheten frodades. I augusti började åter den kalla väderleken, vilken stoppade växtligheten. Allt hopp försvann i början av september med flera nätter med 5 graders kyla som nästan förstörde rubb och stubb. Avkastningen blev usel av allt. Missväxt på potatisen och nästan allt korn skadad av frosten och därmed av dålig beskaffenhet.

1866: Vintern var inledningsvis mild med lite snö. Trots den milda vintern trängde kälen djupt ned. Februari utmärktes av starkt snöfall, med stark kyla i slutet. Vädret under mars och april var mycket ombytligt med blidväder på dagarna och kallt på nätterna. Ibland ner till -30 grader under mars. Efter vårsådden inträffade regn, som visserligen var välgörande för sådd som skett på kälfrimark, men där käle fanns kvar blev jorden väldigt sur. Tack vare det gynsamma vädret under slutet av juni och början av juli kunde växtligheten repa sig. Från slutet av juli till september var väderleken mycket regnigt, vilket inte var särdeles förmånlig för tillväxten. Ingen frostnatt inträffade dock innan 6 oktober så all skörd hann bärgas. Avkastningen av säd var knappast tillräcklig för befolkningens behov, men den var helt fri ifrån frostskador. Rotfruktsavkastningen var i allmänhet riktlig, men potatisen hade skadats av torröta.

1867: Vintern i januari var ganska sträng, ej sällan med temperaturer ned till -32 grader. Februari och mars var blidare vilket ingav förhoppningar om tidig vår. Förhoppningarna grusades dock under april med stark kyla på nätterna, varigenom såväl snösmältning och islossning på Ångermanälven hindrades. Vanligtvis brukar isen på Ångermanälven "gå ut" under första dagarna i maj, men fortfarande i början på juni fanns inga allvarliga tecken på islossning. Först den 11 juni startade årets ångbåtstrafik och ännu den 24 maj åkte hästar och lass över älven. Vårbruket påbörjades 17 juni och pågick till 28 juni. Vid midsommar var det stark värmen. Under början av juli var väderleken omväxlande med både varm och kylig väderlek. I slutet av juli och hela augusti var det gynsamma förhållanden för växtligheten. Natten mellan den 2 och 3 september inträffade den första frosten, dock endast till skada i skogs- och fjälltrakterna. 1-2 veckor senare började man att skörda den gröna och omogna skörden. Strax därefter omkring den 22 september inträffade flera frostnätter med temperaturer ned till -7 grader. Denna kyla tog död på all återstående säd och även potatisen. Hösten därefter var vacker. I december förekom skarp köld ner till -40 grader. Avkastningen på korn var under medelmåttan. När det gäller råg, havre, ärter och potatis var det missväxt eller nära missväxt.

1868: Väderleken var myckt ombytlig under vintern, mest storm och snöyra. Våren var inte ovanligt sen, även om temperaturen var mycket växlande, speciellt i maj. Sommaren var varm och vacker, men allt för ringa nederbörd. Höstrågen var av god kvalitet och avkastningen var för orten över medelmåttan. Kornet var särdeles gott, men skörden hade i allmänhet inte blivit tillräckligt för behovet. Potatis och kålrötter hade lämnat en ovanligt rik avkastning. När det gäller hö och halm så har det varit under medelmåttan p.g.a. den långvariga torkan. Man befarar risk för foderbrist.

1869: Vintern var blid med korta mellantider av ganska stark kyla. Ej särskilt mycket snö, dock flera riktiga snöfall under februari och mars. Redan under slutat av april befriades marken ifrån snö och ingav lantmannen hopp om tidig vår. Vårbruket försenades ändå p.g.a. kall och regnig väderlek under maj och början av juni. Den avslutades inte förrän omkring midsommar. Hela sommaren var regnig och kylig vilket gjorde att höbärgningen försvårades och sädens utveckling försenades. I de sista dagarna i augusti blev det ännu hårdare och mera kylig väderlek med regn och hagelskurar samt frostnätter. Lördagen den 4 september var marken vit av rimfrost, is förekom i vattengroparna och termometern föll ned till -2 á -3 grader. Lyckligtvis hade de flesta skördat sin gröda före denna fasansfulla natt. Rågen gav ganska god skörd och av god beskaffenhet. Kornet, som är ortens huvudsäd, hade i början av juli ett lovande utseende, men hämmades i växten av den ogynsamma väderleken. I första veckan av augusti var det inte ännu axgånget. Första dagarna i september skördats det mesta enbart grönmatat. Potatis och andra jordfrukter var sen i växten, skadades av frosten och lämnade ringa avkastning på den här allmänast förekommande lerjorden. Hösten vacker till mitten av oktober, då snö föll innan marken hann frysa till.

onsdag 12 augusti 2009

Indexering av kyrkoböcker i Örebro län

Jag måste berätta lite om ett projekt som det arbetas med just nu i USA, även om det inte har något med Ådals-Liden att göra.

FamilySearch arbetar med att sätta upp ett indexeringsprojekt rörande kyrkoböckerna i Örebro län. Det är födelse-, vigsel- och dödböcker som ska indexeras inledningsvis. Därefter kommer man att fortsätta med andra län också, t ex Västernorrlands län. Indexeringen ska ske via Internet av frivilliga. Vem som helst kan anmäla sig till projektet. Projektet kommer att presenteras under Släktforskardagarna i Falköping nästa helg.

Registret kommer att läggas fritt sökbart på familysearch.org och därefter kommer man att länka till de skannade bilderna som finns på SVAR's hemsida. SVAR kommer även att få lägga ut registret på sin egen hemsida.

Genom mitt arbete på SVAR har jag och några ytterligare personer på SVAR senaste veckan arbetat med att översätta engelska texter till svenska. Förhoppningen är att många i Sverige ska nappa på detta och hjälpa till med indexering.

Jag tycker detta är ett jättespännande projekt och roligt att få följa på nära håll också.

Man kan läsa mera om deras indexeringsprojekt på följande adress:

https://www.familysearchindexing.org/

Det står inget om detta projekt ännu, men det kommer säkert information under de närmaste veckorna.

lördag 8 augusti 2009

Skolfoto från Norrmoflo skola

Jag har fått låna detta fotografi ifrån Anna Greta Andersson i Oxelösund. Kortet är skickat till fröken Vega Nilsson i Forsnäs, Imforsmo. Ingen datering finns på kortet, men Vega inflyttade 1934 till Forsnäs ifrån Ramsele och blev piga hos Sandlunds. Tre år senare gifte hon sig med Nils Halvar Andersson i Forsnäs. Kortet bör alltså varit skickat mellan 1934 och 1937. Vega och Nils var föräldrar till Anna Greta.

Det ser ut som ett skolfoto i varje fall, men vi vet inte var det är taget. Är det någon som känner igen skolan/huset i bakgrund? Eller någon som känner igen något av barnen på bilden? En intressant detalj i fotografiet är fotbollen som ligger uppe på stenen framför barnen. Jag uppmärksammade inte den förrän jag hade skannat in bilden och förstorade bilden.

Uppdatering 2009-08-11: Med hjälp av Britt-Ingers kommentar till denna bild så fick vi veta att det är Norrmoflo skola. Jag hittade senare ett annat skolfoto via Sollefteå bilddatabas som finns på SVAR's hemsida och där ser man att det är samma hus i bakgrunden. Id-numret på bilden är kh-4616/06.

torsdag 6 augusti 2009

Hantverkshuset i Ramsele

Hantverkshuset som finns i Ramsele bredvid hembygdsgården och SVAR-huset har ursprungligen stått i Forsnäs. Jag vet inte exakt när huset flyttade till Ramsele, men det bör ha varit på 1990-talet. Jag var in i huset strax innan det revs i Forsnäs och det jag mindes speciellt var att det fanns kakelugnar i de flesta rummen.

Den förste ägaren hette Erik Olof Nylén och han var född i byn Nyland i Ramsele år 1836 och inflyttade till Forsnäs 1880. Fritz Eriksson som bodde hela sitt liv i Sundmo berättade för mig lite om Erik Olof. När han skulle bygga upp huset så begav han sig till någon bonde i trakten och frågade om han fick köpa timmer till en stuga. Han berättade då inte hur stor "stugan" skulle blir. Efter lite diskussioner så godtog bonden att sälja timmer till stugan för 20 kronor. När han senare fick se hur stort huset blev så ångrade han sig att han sålde timret för bara 20 kronor. Huset ska ha byggts bl a av Hakvin Persson som bodde i Forsnäs.


Erik Olof Eriksson Nylén (1836-1905)

Jag vet inte exakt när Erik Olof sålde huset vidare, men det var i varje fall hans systerdotter och hennes familj som bodde i huset senare. Mågen hette Anders Erik Persson (1861-1942) och systerdottern Kristina Margareta Persdotter (1871-1952) och de inflyttade 1897 till Forsnäs. De hade senare gästgiveri i huset också. Erik Olof var även bror till min mormors mormor.

Av Anna-Greta Andersson ifrån Oxelösund har jag fått låna ett gammal fotografi som visar detta hus. Kortet är taget någon gång under tiden som Anders Erik med familj bodde i huset. Vilket märke är det på bilen som finns med på kortet?


Senare blev det kafé i detta huset. Kaféet drevs av Gerda Elisabet Johansson, född Gradin. Hon var gift med Karl Emanuel Johansson (1904-1968) som hade taxiverksamhet i Forsnäs. Kalle var född i Forsås. De hyrde bara huset av släkten Persson. Efter att Kalle dog så bodde ingen därefter i huset. Jag bodde några år när jag var mycket liten alldeles bredvid detta hus och vi kallade alltid huset för "Kalle Jos".

I onsdags var jag förbi och tog ett nytt fotografi på huset, eller Hantverkshuset som det kallas nu. Huset ser ganska lika ut fortfarande förutom att man tagit bort några fönster här och där på huset.



söndag 2 augusti 2009

Diskussionsforum om Ådals-Liden

Om man har någon fråga om äldre tid finns det flera olika hemsidor att skriva in frågan på. Den bästa hemsidan (enligt min uppfattning) i Sverige är Anbytarforum, som drivs av Sveriges Släktforskarförbund. Det enda som krävs där är att man skapar ett användarkonto så att man kan logga in för att skriva ett inlägg. Det finns där en särskild diskussionsgrupp för Ådals-Liden. Det är många som läser frågorna på Anbytarforum så det är stor chans att man får ett svar på sin fråga.

Det finns även många diskussionsforum utomlands också. Det största där är nog Ancestry's forum, men det finns andra stora också t.ex. Genforum på genealogy.com.

Jag har ett litet diskussionsforum på min hemsida också så ni är välkomna att skriva frågor om Ådals-Liden där om ni vill.

Anbytarforum

Anbytarforum - diskussionsgrupp om Ådals-Liden

Ancestry.se

Genforum

http://www.adals-liden.net (min hemsida)