Flygfoto över Näsåker

Fick idag hem ett vykort som jag köpt på Tradera. Vykortet ska enligt uppgift vara från 1954 och visar Näsåker från luften. Kan ni hjälpa mig att identifiera alla husen på kortet? Jag har lagt vykortet på Facebook också.

Länk till bilden på Facebook:

http://www.facebook.com/group.php?gid=56150899676&v=photos#!/group.php?gid=56150899676

För 100 år sedan: Om julen i Omsjö

För 100 år sedan den 26 december 1910 gifte sig Erik Andreas Nordin och Augusta Dorotea Nilsdotter. I Sollefteå-Bladet den 5 januari 1911 fanns ett artikel om deras bröllop:

Om julen i Ormsjö (sic!)
skrifver en meddelare till Soll.-Bl. Här har under julhelgen hållits ett hejdundrande bröllop, som stått i dagarna fyra. Annandagen förrättades nämligen vigsel mellan hr E. A. Nordin och fröken Augusta Nilsson. I högtidligheterna ha så godt som hela byn deltagit, och glädjen har stått högt i tak. Musik och dans omväxlade hela tiden, och för den materiella välfägnaden var också riktligt sörjdt. Det har sagts om oss fjällfolk, att vi vid dylika tillfällen skulle lägga i dagen ett alltför lifligt temperament, men detta är bara gement förtal, ty här har trots den stora folkskara, som varit samlad, allt gått lugnt och sansadt tillväga. Sanningen är nog den, att fjällfolket är både lifliga och godlynta människor.

Erik Andreas var född 1875 i Grundtjärn, Anundsjö sn som son till landbonden Erik Olof Jakobsson Nordin (1843-1908) och hans hustru Anna Märta Johansdotter (1849-1910). Familjen flyttade 1895 till Omsjö, där Erik Olof skrevs som arrendator. Augusta Dorotea var född 1884 i Omsjö som dotter till torparen Nils Henrik Nilsson (1857-1887) och hans hustru Inga Dorotea Lidberg (1865-1930). Inga Dorotea gifte sedan om sig med August Jonasson (1852-1938). Erik Andreas dog 1945 i Omsjö och Augusta Dorotea dog 1959 i samma by.

Anita Berglund har berättat lite om familjen på sin blogg och har även en bild på familjen Nordin framför det hus som de bodde i under några vintrar.

http://smulansblog.blogspot.com/2009/03/familjen-erik-nordin-i-omsjo.html

Häggkvistgården i Häxmo

Min arbetskamrat Sune visade mig för någon vecka sedan ett gammalt kort som han hittat i Sollefteå bilddatabas. Det var taget omkring 1890 och föreställde Häggkvistgården i Häxmo. Han frågade mig om jag visste var denna gård låg, men det kunde jag tyvärr inte svara på. Så här såg kortet ut:

Denna bild har id-nummer ig-5665/04 i Sollefteå bilddatabas. Jag sökte idag vidare i Sollefteå bilddatabas för att se om jag kunde hittade några flera fotografi på samma hus. Då hittade jag följande två kort med id-nummer ig-5769/04 och ig-5738/04. Korten är tagna omkring 1900.

Man ser på dessa kort att man brädfodrat om huset före 1900, men att det helt klart är samma hus. Hade även turen att hitta ett gammalt kort på familjen från 1876 (id-nummer ig-5694/04).

Kortet föreställer Hans Persson (1827-1907) och hans hustru Kajsa Greta Häggqvist (1827-1906) och deras fem barn Hans Peter (1851-1886), Kristina Karolina (1854-1889), Margareta Petronella (f. 1857), Inga Katarina (1860-1886), Erik Jakob (1865-1892). Fyra av dessa barn dog tidigt av sjukdomen lungsot.

Hur kan jag hitta uppgifter om var detta hus låg? Nyligen har vi lagt ut lagfartsböcker på SVARs hemsida som Landsarkivet i Härnösand skannat. Dessa omfattar perioden 1875-1933 och man kan enkelt se olika ägarbyten på en särskild fastighet. Hittade då att Erik Jakob Häggquist fått lagfart den 10 maj 1887 på Häxmo 1:3 om 5 seland. Tidigare ägare var Hans Persson och hans hustru Kajsa Greta Häggquist. Kajsa Greta hade fått fastebrev på hemmanet den 19 maj 1847. Sökte vidare efter ytterligare hemmansbyten och hittade då att Per Magnus Lidström och hans hustru Margareta Petronella Häggquist fått lagfart den 15 mars 1892. Brodern Erik Jakob hade dött ungefär 20 dagar tidigare. Nästa lagfart var den 9 maj 1910 då Petrus Lidström övertog hemmanet efter sina föräldrar.

Sökte då vidare i Sollefteå bilddatabas efter hus som hade kopplingar till släkten Lidström i Häxmo. Hittade då följande kort (ig-5649/04):

Detta kort föreställde Petrus Lidströms hus år 1925. Notering fanns också att huset var byggt 1910, alltså samtidigt som Petrus fick lagfart på fastigheten. Jag började då ana att denna fastighet var den jag hört talas om som sambetet när jag var mindre. Hit fraktade många bönder sina kor på sommaren för att de skulle få gå fritt och ha bra med mat. Huset intill sambetet ligger inbäddad i en tjusig trädallé från vägen upp till huset.

Jag var dock inte alldeles säker på detta utan ville söka efter någon karta som visade var fastigheten Häxmo 1:3 ligger. Lantmäteriet har en tjänst som heter Historiska kartor och där fanns en ekonomisk karta över Häxmo. Denna karta visade att Häxmo 1:3 var precis det område som jag kallat för sambetet. Med hjälp av satellitbilder på http://www.hitta.se/ och http://maps.google.se/ kunde jag bekräfta detta ytterligare. Den ekomoniska kartan återfinns här.

Jag har inte sett någonstans att Hans Persson kallats för Häggkvist i kyrkoböckerna, åtminstone inte ännu. Dock hade jag tagit ett kort på Hans Perssons gravsten och där kallas han för Häggqvist.

Det blev en lång historia omkring detta fotografi som var taget 1890. Jag tar tacksamt emot kompletteringar eller rättelser på denna text.

Obetänksamt framfarande

Hittade en artikel i Sollefteå-Bladet från den 13 januari 1906 med rubriken Obetänksamt framfarande. Det var inget roligt att läsa denna. Man undrar vilka de två herrarna och damen var som skulle åka till Selsjön. Så här stod det i artikeln:

I förra veckan skulle expressköraren Erik Nylander från Näsåker, Ådals-Liden, skjutsa två herrar och en dam till Selsjön. Då man emellertid kommit till Mo i Resele träffades N. plötsligt af ett slaganfall, som förlamade honom och beröfvade honom talförmågan.
De båda herrarne öfvertogo då befälet öfver skjutsen och körde så in på en gård för att hvila. N. läto de ligga kvar ute i släden samt sökte inför det värdfolk, där de rastade, göra troligt att N. "var ute i fyllan".
Färden fortsatte sedan till Selsjön, allt under det den sjuke N. fick ligga och frysa bakom sitsen i släden. Hans handskar hade också fråntagits honom.
I Selsjön togo dock välvilliga personer hand om N. och förde honom därpå in till Sollefteå lasarett, där han sedan vårdats, skrifver en meddelare till Soll.-Bl.

Vem var denne Erik Nylander? Han var född 1847 i Kittelsböle i Själevad sn. Han flyttade 1878 till Fängsjö strax innan han gifte sig med Johanna Fängström, född 1851. Erik var först arbetare i Fängsjö. Mellan 1879 och 1882 bodde de Stugusjö, Resele sn, där han skrevs som torpare och arbetare. Nästkommande två år bodde de åter i Fängsjö. 1884 flyttade de till Prästbordet. Erik skrevs där först som arrendator, sedan som arbetare. Han avled cirka fyra månader efter den händelse som beskrivs ovan. Dödsorsaken uppges vara slag. Änkan Johanna levde till 1930.

Näsåkers kyrka

Ett vykort på Näsåkers kyrka från en annorlunda vinkel. Jag tycker detta var ett mycket trevligt vykort.

Fjällsjöälven

Här kommer ett vykort som visar en vy taget från Grönbäck nere emot Fjällsjöälven. Man får lite känslor (hopp) för sommaren när man ser vykortet, med allt hässjvirke (stavs det så?) som finns ute på åkern. Den senaste veckans kyla känns kanske lite lättare då.

Jag tror vykortet är taget innan älven blev reglerad på 50-talet, då man byggde dammen i Imnäs som ledde om vattnet från Fjällsjöälven till Ångermanälven via Kilforsen.