söndag 13 februari 2011

Landets främste kattfarmare

En man som jag hördes talas om när jag var liten var Alfred Amrén. Han bodde ensam i en liten stuga i Forsnäs och hade många katter som rumskamrater. Alfred var kusin till min mormors pappa. Han var född 1883 i Ramsele församling och dog 1966 i en ålder av 83 år i Forsnäs. Han dog på lasarettet i Backe och det lär ha varit första gången han var på sjukhus. Hans stuga brann upp på 1980-talet och då sas det att det luktade kattskit, men det vet jag inte om det stämmer. 

Amrén och hans katter omnämns i en tidningsartikel i Nya Norrland från 1961. Tack Harriet för att du skickade den åt mig. Nedan följer en avskrift av artikeln. 

För ett par år sedan var 79-årige Alfred Amrén i Forsnäs, Ådals-Liden landets främste (?) kattfarmare. En gång räknade han till 30 kattor - men sedan blev det för svårt.
- Det kunde sjutton inte hålla reda på allihopa, menar han.
Men myndigheterna i Ådals-Liden ogillade Amréns kattor och trots att han låste in dem nästan alla i vedboden, så kom myndighetspersonerna kattorna på spåren. 
När bösskotten ekade i Forsnäs blev Amrén ledsen och for sin väg. Han kunde inte förstå människans ondska. Men myndighetspersonerna tänkte på Amréns bästa och menade att kattorna åt honom ur huset.
- Tänka sig att "ta kål" på hjälplösa kissemissar...
Men skam den som ger sig. Alfred Amréns kärlek till kattor består och i dag är han på väg att skaffa sig en ny "farm".
- Jag har sju eller åtta kattor nu, säger han. Alfred Amréns kattor har namn efter världspolitiker. Det är Krusse, Kennedy, Lumumba, de Gaulle och Adenauer. Och så Månsson från Månstorp.
- Dom kattorna hade jag redan vid "arkebuseringen" 1959. Det var bara "politik-kattorna" som klarade sig. Politikerna räddar alltid skinnet, säger kattfadern.
I sin lilla stuga i Forsnäs har Amrén gett kattorna en egen stor vrå. Om det blir slagsmål?
- Nejdå, mina kattor är väluppfostrade och slåss inte, menar han. Nåja, Kennedy och Krusse är som det bör inte såta vänner precis - dom har skilda åsikter om vad som är mitt och ditt, säger den gamle mannen förnöjt.
- Men ni skall veta, säger han, att jag sörjer för mina husdjur.

Jag har inget kort av Alfred Amrén, förutom det som fanns med i tidningsartikeln. Jag har dock ett kort på hans mamma, Greta Amrén (längst till vänster), tillsammans med min mormor och hennes mamma.

tisdag 8 februari 2011

Straffad bakdantare

Jag har tidigare berättat om att Kungliga biblioteket lagt ut en del skannade tidningar på sin hemsida. Det är drygt 200 000 sidor som finns sökbara där. Man får dock tänka på att det är ganska mycket stavfel i den texttolkning som gjorts, så man får söka på lite olika varianter. Adressen till söksidan är:

https://tidningar.kb.se/

Alla stavfel gjorde att jag sökte på Näsäker istället för Näsåker denna gång och hittade då en intressant artikel i Tidningen Kalmar från den 18 augusti 1887.

Straffad bakdantare
Handlanden Per Persson i Näsåker har af Resele häradsrätt dömts till 6 månaders straffarbete och 1 års wanfrejd för det han af arghet och yrkesafund wid flera tillfällen, under samtal med olika personer, pådiftat handlanden Leon. Kalm i Näsåker att sjelf ha låtit anlägga den eld, som i juli månad 1886 ödelade hr Kalms handelsbod.

Vem var denna Per Persson som fick sex månaders fängelse för att ha baktalat en annan handlande i samma by?

Jag började med att söka efter honom i fångförteckningar för Härnösands länsfängelse för året 1887. Per ankom till Härnösands länsfängelse den 27 september 1887. Han ska vara född 1843 i Resele församling, men skriven i Ådals-Lidens församling. Han var verksam som handlande. Per hade dömts av Resele Häradsrätt den 14 juli 1887 för falsk angivelse till straffarbete i sex månader och till förlust av medborgerligt förtroende i 1 år utöver strafftiden. Han frigavs den 6 mars 1888.

I kyrkoböckerna för Ådals-Liden hittar jag först Per Persson som bonde på hemman nr 1 i Näsåker. Han var född 1843 i Stugusjö, Resele församling som son till Per Olofsson och hans hustru Anna Kajsa Persdotter. Han hade köpte hemmanet i Näsåker 1868 för 4000 riksdaler. Han gifte sig 1870 med bondedottern Kajsa Greta Eriksdotter. Hon var född 1842 i Näsåker. Makarna fick sex barn tillsammans, men fyra av dem dog tidigt. 1877 sålde Per hemmanet i Näsåker för 8000 kronor. Han blev därefter handlande i samma by. 1901 flyttade familjen till Björna där Per fortsatte som handlande. Han dog 1910 av kallbrand i benen och hustrun Kajsa Greta dog året därefter.

Jag vet inget mycket mera om branden i Kalms handelsbod, men den omnämns i en berättelse som Per Johannes Kallin skrev. Berättelse återgavs i Näsåkers Byablad förra året. Man kan även läsa berättelsen på Anita Berglunds blogg.

lördag 5 februari 2011

Gamla sågkvarnar inom Ådals-Liden

Hittade en spännande volym i Västernorrlands läns landskontors arkiv som innehöll information om gamla sågar och kvarnar inom Västernorrlands län. Ett dokument visar att det år 1778 fanns fem sågar inom Ådals-Lidens församling. Samtidigt fanns det hela 16 sågar inom grannförsamlingen Resele, varav den äldsta var från 1696 (Bodvills såg). Den äldsta inom Ådals-Liden var Lidgatu såg från 1740. Sedan fanns sågar i Näsåker (uppbyggd 1753), Västanbäck (1769), Rå (1773) och Norrmoflo (1774). Man ser även hur många träd de fick såga varje år och hur mycket som årligen tillverkades. I Rå och Norrmoflo fick man såga 200 träd, medan det var omkring 100 i övriga tre sågar. Antalet brädor som tillverkades årligen var i Rå och Norrmoflo 100 stycken, Lidgatu och Näsåker 80 stycken och i Västanbäck 64 stycken. Man ser också att det fanns en sågram och ett sågblad i alla dessa fem sågar. Det finns ingen information om de även fungerade som kvarn, men det var nog ofta en kombination av såg och kvarn.

Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00145

Senare i samma volym återfinns några dokument omkring önskemål från Krånge byamän och Abraham Johansson i Ås om att uppföra en sågkvarn till husbehov på Krånge ön i stora älven år 1780.

Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00233

På Murbergets hemsida hittar man bl.a. ett fotografi från Vigda sågverk:

http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990415&nr=1

Man kan även hitta fotografier i Sollefteå bilddatabas som finns på SVARs hemsida:

http://www.svar.ra.se/

tisdag 1 februari 2011

Rolig läskedrycksetikett

Jag har tidigare visat några läskedrycksetiketter från Gustaf Åsanders bryggeri i Näsåker. Nu finns ytterligare tre etiketter till salu på Tradera. En av dessa är ganska rolig tycker jag, nämligen den för julmust.