söndag 29 maj 2011

Studenter från Ådals-Liden

Per Sundin och hans far har arbetat en lång tid för att sammanställa alla som studerat vid trivialskolan i Härnösand från 1647 till 1800. Listan innehåller över 5 000 namn. Sammanställningen innehåller inte enbart namn, utan även uppgift som vad som hände med student senare i livet (om det varit möjligt att spåra student).

Till sammanställningen »


Följande studenter har identifierats med kopplingar till Ådals-Liden:

* Henricus Hauffman (1722-1751), från Lidgatu
* Philippus Åkergren (f. 1723), från Näsåker
* Petrus Hauffman, (f. 1724), från Lidgatu
* Paul Molander (1726-1764), från Moflo
* Nils Hauffman (1726-1764), från Lidgatu
* Nicolaus Åkergren (f. 1730), från Näsåker
* Zacharias Harelius (1734-1803), från Ådals-Liden
* Petrus Harelius (1739-1827), från Ådals-Liden
* Andreas Harelius (1744-1794), från Ådals-Liden
* Nicolaus Flodstedt (1739-1799), bosatt i Ådals-Liden
* Hans Myrholm (1744-1812), bosatt i Moflo
* Johannes Rödström (1744-1837), bosatt i Lidgatu
* Olof Sundvall (1753-1834), bosatt i Ådals-Liden
* Petrus Näslund (f. 1749), från Näsåker
* Philippus Forsbom (1742-1772), från Forsås
* Sveno Nesslin (1751-1835), bosatt i Moflo
* Jacobus Sparfeldt (1756-1812), bosatt i Näsåker
* Matthias Lidström (f. 1760), från Västanbäck
* Ericus Westerlund (1761-1831, bosatt i Rå
* Eric Häggqvist (1763-1830), från Häxmo
* Stephanus Lidén (f. 1766), från Lidgatu
* Olaus Drake (f. 1776), från Ådals-Liden
* Elias Lidfors (1787-1825), från Forsås

Om man vill hitta mera uppgifter om dessa personer och dess tid på trivialskolan får man titta i Per Sundins sammanställning.

Det är inte säkert att personerna använde samma släktnamn efter att de gått på trivialskolan. T ex Johannes Rödström är bara kallad Johan Andersson i kyrkoböckerna i Ådals-Liden.

tisdag 24 maj 2011

Vykort från Nämforsen

Ytterligare ett vykort föreställande Nämforsen. Det som är intressant med detta vykort (tycker jag) är lägdorna på norra sidan älven nedanför Näsåker. Slog man hö på dessa lägdor eller var det bara betesmark för djuren? Jag kommer inte ihåg hur det ser ut där idag. Är det skog där numera, eller är det fortfarande öppen mark?


Sanningar och sägner i Ådals-Liden

Äntligen har jag fått tag på ett exemplar av Paul Lundins bok "Sanningar och sägner i Ådalsliden". Jag har köpt den via Tradera. Exemplaret är signerat också av Paul 1982.

Min bror Mats vann ett exemplar av boken på 80-talet vid en skördefest på Forsnäsets skola. Den boken har sträcklästs i flera omgångar av både Mats och mig. Man blir fast i den när man börjar läsa de gamla historierna från Ådals-Lidens församling. Paul skrev väldigt målande i sina berättelser och det är en fröjd att läsa dem. Tyvärr kan man inte köpa denna bok längre i bokhandeln, men det går alltid att låna den på biblioteket. Jag återkommer säkert med lite historier ur boken.

söndag 1 maj 2011

Pelle Molins liv, del 2

1890: Pelle lämnar Stockholm och beger sig till Näsåker. han har inga pengar kvar och kan inte stanna vid akademien. Drömmen om att resa till Paris blir inte mer än en dröm.
1890: Sätter han in en "friarannons" på rent skämt i Dagens Nyheter. Han kallar sig förmögen privatman, och får många svar.
1891: Under våren har han en tid ingenstans att bo och inga pengar till mat. Han tvingas sova på kyrkogården.
De närmaste åren blir flera oljemålningar, några artikelserier samt en rad av hans bästa berättelser färdiga. Han sätter livet på spel när han prompt ska sitta ute på en ishylla i Nämforsen och måla.
1894: Pelle besöks i Västanbäck av medicinaren Fredrik Lindskog. Den 26 september bryter båda upp och beger sig via Ramsele och Ströms vattudal över fjällen mot Norge. Under färden skriver Pelle dagbok och "En dag vid Hällingåfallet" och "Kungen i Jorm" publicerades i Jämtlandsposten.
1895: Pelle blir huvudsakligen stationär i Bodö. I mars är han i Sulitelma och studerar bl.a. gruvdrift för Göteborgs Handels- och Sjöfarts tidning. Lindskog reste till Amerika. Senare är han ute på ett strapatsrikt äventyr med räddningsbåt, vilket han dramatiskt beskriver. Han återvänder senare till Sulitelma. På hösten ska han måla ett isfall vid Sulitelmajökeln, men efter några dygns svårt oväder tvingas han därifrån. Han blir sjuk av äventyret och troligen är det en bidragande orsak till hans död.
1896: I januari är han tillbaka i Bodö. Han funderar på att lämna Europa, men kommer på en ny, vidlyftig idé: att resa till Spetsbergen och måla Andrées luftballongfärd. Kamraten Erik Hedberg vidtalas man ska tjäna stora pengar på tavlor och publikationer, är det tänkt, men.....
1896: Den 3 april på kvällen blir Pelle sjuk, och efter drygt tre veckor - den 26 april klockan nio på kvällen - avlider han i fru Hansine Kjeldahls hem i Bodö.
I ett par dagar har han vetat om att han ska dö. Sjukdomen har kallats "tarminflammation som övergick till gulfeber" och den medförde svåra plågor. Emellertid skriver hans kära vän, fröken Marie Engen: "Han hade vanskelig for at tale. Dog i sine siste öieblikk var hans ånd klar, og han sagde farväl till oss alle. Han döde som ett traet barn sovner - stille of fredeligt. Her ligger han på vår kirkegård i naerheten av havet, som han altid fölte sig tilltrukket av och elskede ...."

Tack Gullmaj som skickade denna artikel till mig.