Släktnamnet Näsström från Näsåker och Moflo

Släktnamnet Näsström förekommer huvudsakligen i två byar, Näsåker och Moflo, från 1800-talet och framåt. Båda dessa släkter härstammar ursprungligen från samma anfader som bodde i Näsåker. Han hette Zakarias Persson Harelius Näsström. Han var född 1783 i Näsåker och var son till Per Harelius eller Petri Harelii som han skrevs som ibland. Zakarias mor hette Gertrud Filipsdotter. Farfar till Zakarias var komminister i Ådals-Liden och hette Petrus Harelius.

Zakarias gifte 1809 med bondedottern Sara Persdotter från Lidgatu. Han skrevs då som Persson i kyrkoböckerna. Makarna fick fem barn tillsammans, fyra döttrar och en son. Sonen Petrus dog av kikhosta endast två år gammal. Zakarias var torpare i Näsåker. Döttrarna hette Sara (f. 1809), Greta Magdalena (f. 1821), Gertrud Dorotea (f. 1823) och Anna Petronella (f. 1826). När dotterna Gertrud Dorotea föddes står Zakarias antecknad som timmerbokhållare och med efternamnet Harelius, annars står han som torpare och med efternamnet Persson.

Zakarias tar sig namnet Näsström på 1830-talet troligtvis. I husförhörslängden som går fram till 1830 heter han Persson och i nästa längd som börjar 1841 (tiden 1831-1840 saknas tyvärr) heter han Näsström och är då före detta nämndeman. Tittar man vidare i mantalslängderna ser man att Zakarias omkring 1833 övertar sin broders hemman i Näsåker om 3 1/8 seland och blir därmed bonde. I mantalslängden 1835 och står han antecknad som nämndeman. Redan 1838 är han struken som nämndeman. I mantalslängden 1846 är Zakarias struken och mågen Jon Jonsson från Mo, Resele sn står som ägare. Redan året därpå är Jon också överstruken och då står Per Ersson som ägare. Per är också en måg till Zakarias. Ingen anteckning om att Zakarias använde namnet Näsström i mantalslängderna alltså. Man kan dock anta att han tog detta släktnamn eftersom han blev bonde och senare också nämndeman.

Hur kunde namnet leva vidare eftersom inte fanns några söner som blev vuxna? Jo, barnbarn till honom förde namnet Näsström. Det var dels Greta Magdalena's barn i Moflo, dels Gertrud Dorotea's barn i Näsåker. Greta Magdalena gifte sig med Jonas Persson i Moflo och fick med honom 12 barn. De flesta av dessa barn använde namnet Näsström. Fyra av söner blev kvar i Moflo och övriga flyttade bl. a. till Holafors,  Edsele och Sollefteå.

Dottern Gertrud Dorotea gifte sig med Per Eriksson och de fick fyra barn tillsammans vilka alla använde namnet Näsström. Äldste sonen hette Zakarias och han emigrerade till Kanabec county i Minnesota på 1890-talet tillsammans med sin familj. Sonen Erik Petter flyttade först till Helgum sn och sedan vidare till Sollefteå sn och Långsele sn. Yngste sonen Hans blev kvar i Näsåker och övertog hemmanet. Han blev även gästgivare i byn. Hans är bl.a. anfader till sångerskan Helen Sjöholm.

Hans Näsströms grav i Näsåker

Två "tokar" från Forsnäs

Jag har samlat på dödsannonser med anknytning till Ådals-Lidens församling sedan ungefär 20 år tillbaka. Samlingen är inte komplett på något vis utan det finns säkert många dödsannonser som slunkit förbi min sax. När vi pratar om detta på mitt arbete i Ramsele så kommer det alltid fram ett skratt och namnet Tok-Nicke. Jag undrar då varför? De tycker jag påminner om Tok-Nicke som också samlade på dödsannonser och han hade stenkoll på dessa trots att han inte var läskunnig. Jag brukar då bara säga att det är väl inte så konstigt eftersom jag är släkt med Tok-Nicke.

Vem var Tok-Nicke då? Han hette egentligen Nils Johan Jonsson och han var född 1867 i Forsnäs som son till bonden Jonas Persson och hans hustru Anna Sofia Jönsdotter. Nils Johan var kusin med min farfars farmor som hette Vendela Kristina Jönsdotter och hon var född på andra sidan älven uppe i Imnäs. Fadern Jonas hade inflyttat med sin familj några år tidigare till Forsnäs där de köpt ett hemman om 2 seland för 2500 riksdaler av Anders Andersson Forsberg. Familjen kom närmast från Siksele i Fjällsjö församling. Familjen sålde ganska omgående 1 seland till Olof Rundqvist. Nils Johan antecknades som "idiot" i husförhörslängden av prästen. Det är sorgligt att prästerna fick göra sådana anteckningar i kyrkoböckerna. Senare skrevs han även som fattighjon. År 1909 efter att fadern Jonas dött flyttade eller flyttades Nils Johan och brodern Jonas Erik till ålderdomshemmet (fattighuset) i Rå. Nils Johan dog 1926 då han tog självmord genom hängning. Det sades att han låsts in på ålderdomshemmet en dag några månader tidigare när dåvarande kungen skulle komma på besök och inviga Forsmo-Hotingbanan. Han ville så gärna se invigningen och det kungliga besöket. Detta gjorde honom väldigt nedstämd. Det var ingen som låste in mig för några år sedan när nuvarande kungen var på besök här i Kramfors och invigde Ådalsbanan. Det var ju tur för mig.

Familjen bodde på samma hemman i Forsnäs som jag är uppväxt på. På en vägg i en loge på gården finns inristat J. P. Forssberg 1875. Jöns Peter var bror till Tok-Nicke och han emigrerade till Amerika på 1890-talet. Han blev nybyggare och bonde i Aitkin, Minnesota. Han lär ha varit väldigt driftigt och odlat upp flera lotter där borta. En dotter till honom blev kvar i Sverige och dog 1969 i byn Åsen inom Hammerdals församling. Den hemmansdel som Jonas Persson sålde till Olof Rundqvist köptes senare upp av min mormors farfar, Hans Zakrisson Nordin. Den del som Jonas hade kvar sålde han 1892 strax innan Jöns Peter åkte till Amerika. Hemmanet övertogs senare av Lugnviks nya ångsågsaktiebolag. Min mormors far ska sedan i början på 1900-talet köpa delar av detta hemman.

Jöns Peter Jonsson Forsberg (1857-1936)

 

Vedflottare i Ådals-Liden

Jag sökte lite i mantalslängderna för Ådals-Liden och hittade då några personer som hade yrket vedflottare. Jag tyckte det var lite extra intressant eftersom det är ett yrke som man vanligtvis inte ser i kyrkoböckerna. Förmodligen var man detta istället för att vara verksam som dräng några år. Det är fyra personer som jag hittat med denna titel. På tre av dessa var antecknat att de var vedflottare för Sandö glasbruk (nedanför Kramfors). De använde veden till sina ugnar för att värma och forma glaset (antar jag).

Hans Nilsson, vedflottare för Sandö glasbruk 1799--1807 (år 1804-1806 ej kontrollerade).
Olof Persson, vedflottare 1801--1802.
Nils Pärsson, vedflottare för Sandö glasbruk 1810.
Abram Abramsson,vedflottare för Sandö glasbruk 1810.

Tyvärr vet jag inte så mycket mera om dessa vedflottare förutom namnen. Jag tror dock att den förste, Hans Nilsson, var uppväxt i Sundmo och bror till en anfader till mig. Hans pappa var förste nybyggaren i Sundmo och heter Nils Ersson Sandman. Det jag försöka hitta flera ledtrådar sedan på dessa personer.

Släktnamnet Sundvall

Ett gammalt och utbrett släktnamn inom Ådals-Lidens församling är namnet Sundvall. Jag ska berätta lite om när namnet uppkom och när det kom till Ådals-Lidens församling första gången.

År 1802 inflyttade Olof Sundvall till Ådals-Liden. Han var då nyutnämnd komminister i församlingen och inflyttade närmast från Njurunda församling tillsammans med hustru och barn. Olof var född 1753 i Viksjö som son till brukspredikanten Petrus Sundvall (1723-1795) och hans hustru Brita Harlin (d. 1755). Petrus var den förste som tog sig namnet Sundvall på denna släktgren. Olof gifte sig 1790 med Anna Katarina Ullberg. Hon var född 1770 i Stigsjö församling som dotter till komministern Jonas Ullberg (1714-1781) och hans hustru Brita Engelmark (1744-1821). Olof dog i en ålder av 80 år 1834. Hustrun Anna Katarina dog tio år senare.

Olof Sundvalls grav finns kvar i Näsåker och detta är korset på hans grav.

Ett av Olof och Anna Katarinas barn blev kvar i Ådals-Liden. Det var sonen Olof som var född 1796 i Häggdånger sn. Han gifte sig med en bondedotter i Rå som hette Anna Greta Andersdotter. Hon var född 1795 i Forsås, där fadern var bonde först innan han flyttade till Rå. Olof den yngre och Anna Greta fick tio barn tillsammans, varav två barn dog tidigt, två resp. fyra månader gammal. Sju av barnen gifte sig och fick barn i sin tur. Olof dog 1866 strax innan han skulle fylla 70 år. Hustrun Anna Greta blev 84 år gammal.

Jag ska lite kort berätta om de barn som växte upp och gifte sig. Äldsta barnet hette Anna Kajsa och hon var född 1821. Hon gifte sig med Anders Jonsson som härstammade ifrån Hälsingland. Anders var torpare i Rå. Sonen Karl Erik (f. 1823) dog ogift i en ålder av 33 år. Nästa barn hette Johan (f. 1825) och han blev bonde i Rå efter sin fader. Han gifte sig med komministerdottern Botilda Kristina Frisendahl och de fick tre barn tillsammans. Två av hans döttrar gifte sig med Lidforsare, Henrik Jakob och Johan Lidfors. Johan Sundvall är därmed anfader bl.a. till Matt Robinson Lidfors som är med i TV-programmet Allt för Sverige. Sonen Jonas (f. 1827) var den ende i familjen som bosatte sig utanför församlingen, men inte särskilt långt borta. Han bodde nämligen i Gåreleselet där han var bonde. Dottern Greta Johanna (f. 1829) blev kvar i Rå och gifte sig med bonde Nils Eriksson. De fick många barn tillsammans, 13 stycken. Greta Johanna är bl.a. anmoder till den gren av Mähler-släkten som finns omkring Rossön och Tåsjö. Sista sonen i familjen fick namnet Olof Peter (f. 1830). Han bodde först i Omsjö, sedan blev han bonde och gästgivare i Holafors. Han fick tillsammans med sin hustru femton barn. Olof Peter var också en kände speleman. Många idag med namnet Sundvall härstammar från Olof Peter. Dottern Lisa Magdalena (f. 1835) var tvilling, men hennes syster dog endast två månader gammal. Hon gifte sig med Henrik Tidén som var torpare och arbetare i Rå. Sista dottern hette Petronella och var född 1836. Hon gifte sig med Erik Peter Eriksson Molén i Sörmoflo.

Tittar man lite längre tillbaka på släkten Sundvall och Ullberg så hittar man många komministrar, kyrkoherdar och till och med biskopar. Den mest kända personen i släkten står till och med staty i Västerås. Han hette Johannes Johannis Rudbeckius och var professor i Uppsala och sedan biskop i Västerås. Han räknas som en mycket viktig person i Sverige när det gäller den svenska folkbokföringen. Det var nämligen han som gjorde de första reglerna för kyrkobokföringen inom sitt distrikt. Släkten härstammar även från Stor-mor i Dalom. Man kan läsa både om Stor-mor och Rudbeckius en hel del på nätet.

Ett gammalt foto

Detta fotografi som jag fått låna av Sune Persson föreställer Henrik Jakob Sundin och Per Persson Kållén. Henrik Jakob var född 1850 i Sörmoflo och han dog 1914 i Moflo och han var torpare där. Per var född 1832 i Krånge och dog i samma by 1908. Han var bonde och fjärdingsman där. Henrik Jakobs mamma och Pers svärmor var syskon, vilket kan förklara varför de tog fotografi tillsammans. Någon som känner igen dessa två karlar och kan berätta mera om dem? Jag tycker nästan mannen till vänster ser äldre ut, eller är det bara skägget som gör det?

 

Erik Ersarna i Rå, del 2

Nu ska jag försöka reda ut de två äldre Erik Ersson som var pappa till de två andra Erik Ersson som jag berättade om i förra inlägget. Detta var betydligt svårare och jag har inte alla fakta klara ännu. Denna gång ska jag börja i mantalslängderna för Ådals-Liden. Som ni kanske minns bodde sönerna Erik på hemman nr 3, resp. nr 6 i Rå.

Låt oss börja med hemman nr 3. Erik Ersson övertar hemmanet å nummer 3 år 1710 enligt mantalslängd. Han skattar då för sig själv och två pigor. På hemmanet bor även en inhyses, hustru Malin. Hustrun Malin Ersdotter finns antecknad ytterligare två år i mantalslängden fram till 1712. År 1716 antecknas för första gången en hustru, så han bör ha gift sig 1715 eller 1716 med Sara Mikaelsdotter, f. cirka 1694. 16 år senare antecknas för första gången en son i mantalslängden. Det bör vara sonen Erik som då var 16 år gammal. Som mest antecknas 2 söner och 1 dotter samtidigt i mantalslängden. Det är svårt att avgöra vilket barn som är antecknat i längden. Erik antecknades som ägare till hemmanet fram till 1755. Tittar man vidare i födelseboken så hittar man fyra barn till Erik Ersson där, nämligen Erik (f. 1716), Mikael (f. 1721), Per (f. 1725) och Malin (f. 1728). På alla dessa ställen står fadern som "lille" Erik Ersson. Det finns ytterligare ett barn, Abraham (f. 1724), där det enbart står Erik Ersson som fader. Tittar man vidare i kommunionslängden på hemman nummer 3 ser man barnen Erik, Mikael och Malin. På Mikael är antecknat att han är "döder" omkring 1741. I mantalslängden finns även en son vid namn Nils antecknad, första gången 1746, så han bör vara född omkring 1730. I första husförhörslängden för Ådals-Liden som ingår i Resele kyrkoarkiv finns brodern Nils Ersson, f. 1730 antecknad, så det bör vara bekräftat att Erik Ersson den yngre och Sara Mikaelsdotter hade minst fem barn. Tittar man sedan vidare i kommunionlängden ser man att både Erik och Sara har de sista noteringarna 1762. Erik har två noteringar under 1762 och Sara har tre noteringar under samma år.

Om vi sedan tittar vidare på hemman nr 6, eller snarare hemman nr 5 som det kallades inledningsvis. Erik Ersson övertog hemmanet år 1701 och året därpå finns en hustru antecknad också. I mantalslängden 1718 står Erik noterad som båtsman, men inga ytterligare uppgifter har hittats om detta. Omkring denna tid ändrades hemmansbeteckningen från nr 5 till nr 6. År 1720 finns en dotter antecknad och två år senare även en son. I mantalslängden 1728 finns två döttrar antecknade. Sista året som Erik Ersson skrivs som ägare till hemman nr 6 var 1731. I födelseboken hittar man några barn, Karin (f. 1703), Sara (f. 1710), Erik (f. 1715), Sara (f. 1719). Det bör finnas åtminstone en son ytterligare född omkring 1705 och sedan kan man fundera på hur det kan finnas två stycken Sara. Vidare ser man i första kommunionslängden att Eriks hustru heter Sara och att hon dog 1748. Vidare står barnen Karin, Erik och Sara antecknade. Det finns även en syster till Erik antecknad. Hon heter Karin och har en notering att hon är "döder" förmodligen redan omkring 1740. I nästa längd försvinner Erik också med sista notering 1762 precis som sin namne på hemman nr 3. Han har dock tre noteringar år 1762 så att man kan anta att han dog lite senare på året, eller möjligen i början på 1763.

Kan man hitta dödsdatum på Erik och Erik? Tyvärr finns det bara en Erik Ersson i dödboken mellan 1762 och 1763. Den 1 januari 1763 dog Erik Ersson i Rå i en ålder av 87 år av ålderdomssvaghet. Precis efter honom står Sara Mikaelsdotter i Rå som dog den 24 januari 1763 av hosta och styng i en ålder av 69 år. Vidare ser man i räkenskapsböckerna för Ådals-Liden att det finns testamentspengar efter en Erik Ersson i Rå 1762 och en Erik Ersson i Rå 1763. Den senare står precis före Erik Erssons moder i Rå, alltså Sara Mikaelsdotter. Med tanke på att Erik den "lille" hade två noteringar 1762 och Erik den "store" tre noteringar 1762 skulle jag anta att det är Erik på hemman nr 6 som dör 1763 i en ålder av 87 år. Han ska alltså vara född cirka 1676.

Vidare kan nämnas att Erik Ersson på hemman nr 3 övertog hemmanet efter en man vid namn Erik Nilsson och Erik Ersson på hemman nr 5 övertog efter Erik Abrahamsson. Kan detta vara fader till respektive Erik Ersson som de övertog hemmanet efter? Om man tittar vidare på Erik Abrahamsson ser man att han övertagit hemmanet 1689 efter hustru Karin. Kan han möjligen ha gift sig med Karin? Redan 1693 finns antecknat i mantalslängden att Erik skattar för en son och två år senare skattar han för ytterligare en son. Det bör alltså finnas en son född omkring 1677 och en son född omkring 1679. 1697 skattar han även för en dotter. Redan efter tolv år försvinner Erik Abrahamsson från Rå och Erik Ersson tar över hemmanet. Det visar sig att Erik Abrahamsson flyttat till Krånge i Junsele och bosatt sig på hemman nr 4 där. Han skrevs där fram till 1713 då sonen Daniel Ersson tar över hemmanet.

Hittade därefter två olika noteringar i ett domstolsutdrag för trakten. I det första år 1723 stod att Erik Abrahamsson i Krånge inlämnat en obligation som hans styvsöner Erik och Per Erikssöner i Rå underskrivit 1704. Kan alltså Erik Abrahamsson gift sig med modern till Erik Ersson? I den andra noteringen från år 1738 stod det att Erik Ersson i Rå tilltalade sin halvbror Abraham Ersson från Lillegård angående kvarlåtenskaperna efter deras moder Karin Persdotter. När jag sedan kontrollerade födelseböckerna i Ådals-Liden så hade Erik Abrahamsson en son vid namn Abraham. Så Erik Ersson var son till Karin Persdotter, men inte till Erik Abrahamsson. Hustru Karin finns i mantalslängden mellan 1683 och 1688. Dessförinnan finns Erik Rafwaelsson från åtminstone 1650-talet. Han var med största sannolikhet gift med Karin och fick sönerna Erik och Per tillsammans med henne.

Erik Nilsson som bodde på hemman nummer 3 återfinns första gången i mantalslängden 1679. Han finns med ända fram till 1709 och därefter tar Erik Ersson över från 1710. I mantalslängden 1693 finns en son antecknad och i mantalslängden 1695 finns två söner antecknad. Dessa söner. bör alltså också vara född omkring 1677 och 1679. Äldsta sonen bör heta Nils efter sin farfar. År 1713 dog klockaren Erik Nilssons hustru Malin i Rå. Malin bör vara identisk med den kvinna som var inhyses hos Erik Ersson mellan 1710 och 1712.

Så min teori är att Erik Ersson på hemman nr 3 är son till klockaren Erik Nilsson och hans hustru Malin Ersdotter. Erik Ersson på hemman nr 5,6 är son till Erik Rafwaelsson och hans hustru Karin Persdotter.

Erik Ersarna i Rå, del 1

I Rå fanns det under samma tid åtminstone fyra personer som hette samma sak, Erik Eriksson, eller Erik Ersson som man skrev på den tiden. Det är inte alls enkelt att vet hur dessa personer hänger ihop med varandra om man tittar i kyrkoböckerna. Jag tänkte försöka reda ut de två yngsta till att börja med. De var födda med ett års mellanrum år 1715 och 1716. Erik den äldre döptes den 11 december 1715 och Erik den yngre döptes den 25 november året därpå. Deras fadrar hette naturligtvis Erik Ersson båda två, men de är benämnda Erik den äldre och Erik den yngre i födelseboken.

Om man tittar vidare i den äldsta husförhörslängden som finns för Ådals-Liden (ingår i Reseles kyrkoarkiv) hittar med Erik Ersson junior, f. 1716, bosatt på hemman nummer 3 i byn Rå. Han var då gift och hade sex barn. På samma gård bodde även brodern Nils Ersson, född 1730. Han var dock överstruken utan förklaring. Han hade endera flyttat eller avlidit. Husförhörslängden omfattar åren 1769-1778.

Längre fram i samma husförhörslängd återfinns Erik Ersson senior, f. 1715. Han bodde på hemman nr 6 i byn Rå. Han var också gift, men hans hustru dog redan 1771 i en ålder av drygt 50 år. Hon hette Margeta Hansdotter och var från Lidgatu. Ingen barn finns antecknade i familjen men på samma gård bodde mågen Erik Persson och hans hustru Märet Ersdotter. Märet bör alltså vara barn till Erik senior. På samma gård återfinns en syster till Erik senior som hette Karin Ersdotter. Hon var född 1703.

Vi vet alltså därmed lite mera om respektive familj och även att Erik den yngre bodde på hemman nr 3 och Erik den äldre på hemman nr 6. Nästa steg blir att leta vidare i kommunionslängderna som börjar 1740 i Ådals-Liden. Första perioden omfattar åren 1740 till 1759. När man bläddrar igenom byn Rå ser man att familjerna kommer i samma ordning som hemmansnumren. På det tredje uppslaget i Rå (alltså hemman nr 3) hittar man Erik den yngre. Även hans föräldrar finns antecknade på denna sida, Erik Ersson och Sara Mikaelsdotter. Det finns även två syskon till Erik med på uppslag, brodern Mikael och systern Malin. Intill Mikael har man antecknat "döder". Han verkar ha dött 1741 eller 1742.

På uppslag sex återfinns sedan Erik den äldre med sin hustru och barnen Erik och Märet. Där finns också fader Erik Ersson och hustrun Sara. Två systrar finns också antecknade till Erik, nämligen Karin och Sara. På systern Sara är antecknat att hon är "gifter till Häxmo". En intressant notering på Erik den äldre är att han är båtsman.

Därefter letade jag vidare efter dödsdatum på dessa två Erikar. Tyvärr är det luckor i kommunionslängden precis de år som de dör, så jag fick inga ledtrådar där, utan måste leta igenom dödboken. Först hittar jag en Erik Ersson den 5 september 1790. Han dog av ålderdomsbräckligheter i en ålder av 74 år. Den 22 november 1795 finns nästa Erik Eriksson antecknad som avliden. Han var då 80 år och dog av hernia eller av bråck. Om man tittar på åldrarna på de två avlidna borde den förstnämnde vara Erik den yngre och den sistnämnde Erik den äldre, men det går inte att bekräfta  säkrare än så just nu.

Det finns i domstolsarkivet ett inventering efter Erik Ersson den yngre från 1789 där man delade upp hans lösa egendom mellan sönerna Erik, Markus, Mikael, Nils, Per och mågen Per Hermansson. Själva inventeringen är på sex sidor och därefter är överlåtelsen på fyra sidor. Man ser även bomärken på Erik Ersson den yngre, sonen Markus och mågen Per i slutet på inventeringen. Man ser även här under rubriken "Fastigheten" att Erik ägde hemmanet nr 3 om 9 ½ seland. Det är även noterat att sonen Markus förvärvat hemmanet genom lottdragning.

Slutligen ville jag kontrollera lite mera i mantalslängderna för dessa två personer. På hemman nr 3 återfinns Erik den yngre som ägare från 1756. Jag har följt honom fram till 1775 där han fortfarande står kvar som ägare. Erik den äldre återfinns från 1739 på hemman nr 6 fram till 1769 innan mågen Erik Persson tar över hemmanet. Det som är särskilt intressant är att Erik den äldre står som båtsman eller ordinarie båtsman från 1744 till 1750.

Jag kunde ju inte lämna det faktum att Erik den äldre stod som båtsman, utan måste forska vidare på det också. Först tittade jag i en båtsmansdatabas som finns på nätet och hittade där en kandidat som passade in delvis, men det var flera saker som misstämde. Denna båtsman hette Erik Ersson Sandman och han antogs som fördubblingsbåtsman 1743. Året därpå, 1744, överfördes han till ordinarie båtsman under namnet Sandman. Han var 28 år gammal år 1744. Så långt stämde allt perfekt, men inte de uppgifter som kom sedan. Det stod att han dog 1750, vilket han inte kunnat göra om det var rätt person. Årtalet 1750 stämde dock med den tid som han skulle ha varit båtsman. Sedan stod det också att han var gift med en Dordi Olofsdotter. Jag ville ändå söka vidare på denna person i flottans arkiv. Hittade honom i två olika mönsterrullor. Dels rullan där han blev antagen som ordinarie båtsman den 31 januari 1744 istället för båtsmannen Nils Filipsson Sandman som dött året innan, dels i rullan för året 1750. Där stod inte att han dött utan att han fått avsked den 30 april 1750 och att en ny båtsman vid namn Daniel Carlsson Sandman anlitats. Så jag är tämligen övertygad att Erik Ersson Sandman är identisk med Erik den äldre.

Nästa steg blir att forskar på vidare föräldrarna till dessa två Erikar. Papporna heter Erik Ersson i båda fallen som jag nämnt tidigare. Mammorna heter Sara i båda fallen, så det kommer inte att bli helt enkelt att reda ut detta.

En dag på sockenstugan 1812

En söndag i juni år 1812 kom socknens utvalda och allmogen till sockenstugan för att diskutera och besluta i viktiga frågor för socknen och dess innevånare. Det var första mötet för året så det fanns många punkter på agendan denna dag.

Första punkten var kyrkans och fattigkassans räkenskaper som skulle godkännas eftersom räkenskapsåret precis tagit slut den 1 maj. Behållningen i kyrkokassan var 325 riksdaler och i fattigkassan 27 riksdaler. Dessa räkenskaper lästes upp och sedan undertecknades de av klockaren och bonden Johan Andersson i Lidgatu och bonden Hans Ersson i Moflo.

Därefter ansökte bonden Mårten Svensson i Moflo om att få låna 1000 riksdaler ur kyrkokassan, och Erik Ersson i Krånge ville låna 50 riksdaler. De skulle erhålla lånen den 20:de samma månad vid kyrkoherdens närvaro under förutsättning att de hade säkerhet för sina lån.

Sedan skulle de fattigas medel fördelas till behövande. Nils Nilsson på Franåsen fick 2 riksdaler. Till komminister Sundwalls disposition lämnades 3 riksdaler som skulle användas till undervisning för avlidne båtsmannens Nils Smälls barn. Vidare berättades att enkan efter avlidne båtsmannen Nils Knapp nyligen fått något sammanskott till ersättning för en förlorad ko.

Nästa punkt på dagordningen gällde nybyggaren Erik Jonsson i Ottsjö som varit försvunnen vid slutet på förra månaden och man trodde att han var omkommen. Man hade börjat vidtaga åtgärder för att återfinna honom. Det fanns dock rykten att han uppehållit sig i änkan Knapps boning, men det fanns inte möjlighet att här och nu utreda och avgöra detta.

Därefter skulle man som brukligt var utse sexmän och uppsyningsmän för innevarande år. Mikael Ersson i Rå och Anders Svensson i Norrmoflo utsågs till sexmän. Tills uppsyningsmän utsågs Jan Andersson för Lidgatu, Markus Markusson för Näsåker, Christoffer Ersson för Västanbäck, Mikael Ersson för Rå, Anders Persson för Holaforsen, Erik Hermansson för Omsjö med flera byar, Abram Abrahamsson för Forsås med flera byar, Erik Andersson för Krånge, Sven Nässlin för Norrmoflo och slutligen Erik Olsson för Sundmo med flera byar.

Eftersom det nyligen inkommit höga förordningar varnades åter allmogen i socknen för lönnkrögeri och för överflödigt brännvinssupande.

Allmogen varnades också för ett missbruk att inte begrava sin döda inom tre dagar. Just nu fanns dock inga smittsamma sjukdomar i trakten. Man berättade att det även i år skall grävas upp en grav på kyrkogården där liken kan nedsättas under vintern.

Slutligen togs frågan upp om lön till den kallade barnmorskan. Christoffer Ersson i Västanbäck, Jacob Jacobsson i Näsåker, Anders Persson i Holafors med flera personer nekade alldeles att någon sådan avlöna. Kyrkoherden berättade då om nödvändigheten af en sådan person och om konungens vilja ett en examinerad barnmorska skall anställas i varje pastorat. Eftersom allmogen redan skingrats kunde detta inte avgöras.

Protokollet är undertecknat av pastoratets kyrkoherde, Henrik Jakob Berlin.

Byarna i Ådals-Liden på 1880-talet

Carl Martin Rosenberg åkte runt på 1880-talet i Sverige och dokumenterade byar och gårdar som fanns då. Resultatet blev ett uppslagsverk i fyra delar som innehöll drygt 66 000 ortnamn runt om i hela Sverige. SVAR digitaliserade detta uppslagsverk för ungefär 10 år sedan och gav ut en cd-skiva med innehållet. Man kan även söka direkt på SVARs hemsida i detta register. Följande information fanns i uppslagsverket om byarna i Ådals-Liden.

Betåsen i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, nära N. Ådalselfven. 
 
Forsnäset i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Fjällsjöelfven. 
 
Forsås i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven midt emot kyrkan. 2 sågar tax. 800 kr. hvardera. 
 
Fransåsen. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, i sns n.ö. del. Såg tax. 800 kr. 
 
Fängsjö i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg. 
 
Holaforsen. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ångermanelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Häxmo. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ångermanelfven. 
 
Jansjö i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. By i Lidens sn ö. om Ångermanelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Krånge i Vesternorrlands län, Sollefteå tg, Lidens sn. By vid Fjällsjöelf; Krånge och Ås såg tax. 800 kr., Sörmoflo och Sundmo såg 800 kr.
 
Lidgatu. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ångermanelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Moflo. By i Lidens sn, Sollefteå tg. Vesternorrlands län, vid Fjällsjöelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Näsåker i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven och kyrkan. Såg tax. 500 kr. Poststation, 4 mil n.v. om Sollefteå. Från härvarande gästgifveri skjutsas till Myre 1,6 mil, Gårelehöjden 1,8 och Forsnäset 1,8 mil. 
 
Omsjö. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Storsjön. 
 
Ottsjö. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ottsjön i sns ö. del.
 
Refvelåsen. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, nära Ångermanelfven. 
 
Rå i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven. Qvarn tax. 1,000 kr., såg 800 kronor.
 
Storhöjden i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. By i Lidens sn. 
 
Sundmo. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Fjällsjöelfven. 
 
Svanåsen. Gård i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, i sns östligaste del.
 
Söderfors i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven. Såg tax. 500 kr. 
 
Tallnäset. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Storsjön. 
 
Vestanbäck i Vesternorrlands län, Sollefteå tg, Lidens sn. By med såg nära Ångermanelfven.
 
Vestansjö i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. Gård i Lidens sns östligaste del. 
 
Ås i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. By i Lidens sn vid Fjällsjöelfven. 
 
Öfverå i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. Gård i Lidens sns n. del. 

Han beskrev även större områden som t.ex. församling och landskap. Han beskrev Ådals-Lidens församling, eller Liden som det hette då, så här:

Liden i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. Sn i Öfre Ångermanland kring Ångermanelfven (Norra Ådalselfven), som här upptager den vestligare Fjällsjöelfven. 4,26 qv.-mil, hvaraf land 3,94 eller 91,183 tnld, 18 17/96 mtl, 1,789 inv., 567,700 kr. fastighetsvärde. Den egentligen odlade bygden och de största byarne ligga vid de vackra, starkt forsande elfvarne; Lidens kyrkoby samt Näsåkers poststation och gästgifvaregård vid Ångermanelfven. För öfrigt är sn en skogbevuxen bergstrakt med många sjöar, bland hvilka Storsjön i ö. delen är mest betydlig. Jordmånen är oftast sandig. Sågverksrörelsen vid 13 medelstora verk är derför en vigtig binäring. Sn utgör ett konsist. pastorat af 3 kl. i Hernösands stift.

Hans Olof Strömberg i Forsnäs

Hans Olof Strömberg föddes 1852 i Forsnäs som son till bonden Nils Erik Nilsson (1823-1905) och hans hustru Kajsa Lena Zakrisdotter (1820-1904). Nils Erik var bonde på ett hemman i Forsnäs om 2 seland. Hemmanet kom sedan att delas av Hans Olof och brodern Nils Anders. De köpte var sin del för 2 000 kronor år 1876 av sina föräldrar. Tittar man vidare i lantmäteriets handlingar hittar man att det var först tio år senare som hemmat delades upp av en lantmätare. Hemmandet delades upp i Ca (1:9) och Cb (1:10). Delen Ca låg på båda sidorna av älven, men huvuddelen på södra sidan. Delen Cb låg enbart på norra sidan av älven. På kartan som upprättades vid tillfället kallades älven för Ångermanälven, men i själva verket är det Fjällsjöälven. Hans Olof tilldelades Cb och Nils Anders Ca. Hans Olof blev därmed bosatt på norra sidan älven och Nils Anders på södra sidan.

Hans Olofs och Nils Anders namnteckningar ur lantmäteriprotokollet från 1886.

Hans Olof gifte sig 1887 med Anna Lisa Sandlund, också från Forsnäs. Tyvärr föddes inga barn i äktenskapet. Hans Olof skrevs som bonde och hemmansägare till att börja med, därefter står han som arrendator. Lagfartsprotokollen visar att han sålde hemmanet till Björkå aktiebolag år 1899 för 4000 kronor. I kontraktet står att Björkå ska betala födoråd till Nils Erik Nilsson och hans hustru och även till säljarna. Dock träder inte födorådskontraktet med Hans Olof och hans hustru i kraft förrän kontraktet med Nils Erik och hans hustru är avslutat. Eftersom han därefter står som arrendator så odlar han säkert samma mark som innan försäljningen. 1909 ansöktes om inteckning i fastigheten 1:10 för födorådskontraktet för Hans Olof och hans hustru.

I kontraktet står att Hans Olof och hans hustru årligen skulle få fem tunnor korn, ½ tunna råg af hemmanets skörd, 3 lispund vetemjöl, 20 skålpund kaffe, 20 skålpund socker, 20 skålpund fläsk, 1/4 tunna strömming, föda för en ko och tre får, hemkörd och upphuggen ved för nödigt behov. Till husrum ska de få det hus som är födorådsbyggnad för hans föräldrarna. Han ska även få en lada "vest om statsbynningen" plus en jordbit med en bredd om 85 alnar emot Hans Nordins skifte.

 

Hans Olof dog 1929 och hans hustru dog 1925. I bouppteckningen för Hans Olof ser man bl.a. att han hade 2 kor, 2 kalvar, 1 häst, 4 får, 5 getter och 3 höns. Totalt värderades dessa djur till 547 kronor. Totalt värderades hans tillgångar till 1162 kronor, men han hade skulder på 1121 kronor så behållningen blev 41 kr. Jag vet inte när ovanstående kort är taget, men det kanske är samma häst som omnämns i bouppteckningen.



Nya läskedrycksetiketter

Jag köpte förra veckan två nya läskedrycksetiketter på Tradera från Åsanders bryggeri. Det är dryckerna Citronil och Orancia.

Nämforsen ur annat perspektiv

Detta kort är sannolikt taget från bron över Ångermanälven intill Nämforsen. Till vänster tror jag det är Laxön man ser, sedan Brådön och Notön mitt i bilden.

 

Slottet på hemman nr 1 i Moflo

Fick förra veckan ett vykort med gamla hembygdsgården i Näsåker. Huset brann tyvärr ned 1973. Huset kommer från Moflo, där bonden och nämndemannen Sven Mårtensson Nässlin (ibland stavat Näslin) ursprungligen byggde upp det.

Jag blev därför lite nyfiken på hemmanet i Moflo där Sven bodde under större delen av sitt liv. Först började jag söka igenom mantalslängderna från tiden när Sven levde och dessförinnan. Ser då att det varit fem ägare på hemman nummer 1 i Moflo under 1700-talet. År 1700 ägdes hemmanet av en man som hette Mikael Markusson. Han var född omkring 1660 och ägde hemmanet åtminstone från 1687. Ägaren före honom hette Jakob Eriksson, men han bodde bara en kort period på hemmanet. Tittar man ytterligare tillbaka ser man att hemmanet ägdes av Markus Mikaelsson, fadern till Mikael. Både Mikael och Markus var verksamma som klockare i församlingen.

År 1718 övetogs hemmanet av Mikael's son som naturligtvis hette precis som sin farfar, Markus Mikaelsson. Han skattade för detta hemman i 40 år fram till 1758. Man har t.o.m. antecknat i mantalslängden att han avstått hemmanet vid 67 års ålder. Detta var säkert en anmärkningsvärd ålder för att fortfarande bruka sitt hemman.

År 1758 tog nästa generation plats vid "rodret". Traditionens makt var stor på denna tid så den nye ägaren hette Mikael Markusson. Den förstfödde sonen skulle få sitt namn efter farfar och näste son skulle fick namn efter morfar. Eftersom äldsta sonen ofta övertog hemmanet så kunde namnet på ägare skifta varannan generation. Mikael blev inte så långvarig i Moflo. Redan 1768 bytte han hemman med en annan bonde i Kungsgården, Bjärtrå sn. Detta gjorde att Anders Kristiansson blev ägare av hemman nr 1 i Moflo.

Anders Kristiansson bodde först i Dämsta, Styrnäs sn (1745-1754) och därefter i Kundsgården (1755-1768). Han flyttade tillsammans med hustru och sex barn till Moflo. Jag har inte hittat var Anders föddes, men hans hustru var född i Styrnäs sn. Tyvärr är det ett större glapp i mantalslängderna i slutet på 1700-talet så jag kan inte följande Anders längre än till 1775. Vid detta tillfälle skattar Anders för sig själv, hustru, 1 son och 2 döttrar. Anders dog 1795, men då hade redan hemmanet delats upp på två olika ägare. Vid tillfälle ska jag titta vidare på Härnösands landsarkiv där man har en annan kopia av mantalslängder som täcker upp de saknade åren.

Den ene ägaren var Sven Näslin som kom från Anundsjö till Moflo, enligt uppgift först verksam som dräng i byn, men han hade även god talang för virkesaffärer. Han gifte sig med en dotter till Anders vid namn Magdalena. Sven byggde gissningsvis på 1770-talet upp det hus som skulle gå under namnet "Slottet" p.g.a. sin storlek. Man kan läsa mycket mera om Sven i Paul Lundins bok "Sanningar och sägner i Ådals-Liden".

Den andre ägaren hette Anders Andersson och han var svåger med Sven. Anders gifte sig, men fick inga barn så denna hemmansdel köptes i början av 1800-talet upp av Anders Svensson som var son till Sven Näslin.

Svens Näslins hemmansdel kom att delas mellan sönerna Mårten och Sven Svensson omkring 1809. Mårten brukade hemmanet ungefär i tio år fram till 1819 då brodern Sven övertog hans hemmanslott. Mårten står antecknad som inhyses i mantalslängden 1819. Sven behåller hemmandet fram till 1824 då ena delen övertas av Per Hansson (f. 1801) och den andra delen av Anders Eriksson (f. 1778). Anders inflyttade med sin familj från Helgum, men de flyttade vidare några år senare.

Man kan fortsätta berätta om detta hemman, men jag nöjer mig så för denna gång.

Nämforsen

Ytterligare ett vy över Nämforsen (eller Nämnforsen som det stavades tidigare), församlingens vanligaste motiv på vykort. Detta vykort är taget före mitten av 1910-talet, eftersom inte bron över Nämforsen finns med. På denna bild ser man flera lador på norra sidan älven. Detta område används fortfarande som bete. Har detta betes- eller slåttermark något speciellt namn?

Tänkte Nils Teodor emigrera?

Fick ett utdrag ur Polisunderrättelserna från år 1920 av en arbetskollega på Riksarkivet i Stockholm denna vecka. Utdraget gällde Nils Teodor Lidfors, f. 1894. Han var omnämnd under rubriken "Meddelande om avflyttningsförbud". Följande var skrivet:

Sådant avflyttningsförbud, som avses i lagen 14/6 17 om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket, har 29/1 d. å. meddelats för arb. Nils Teodor Lidfors i Rå, Ådalslidens s:n, född 10/9 94, av landsf. Björklund i Resele distrikt, adr. Resele.

Jag har inte tidigare hört talas om detta avflyttningsförbud, men med största sannolikhet fick han förbud eftersom han erkänt sig som far till en dotter som föddes 1917.

Hans halvbror Erik Johan Lidfors hade emigrerat år 1903 till USA och Nils Teodor tänkte troligtvis också åka över till USA eller Kanada.

Anita Berglund har skrivit mycket om denna familj på sin blogg och man kan läsa vidare där. Bl.a. finns ett kort på Nils Teodor och hans föräldrar där.

http://smulansblog.blogspot.se/2012/04/trevlig-vaborg.html

Släktnamnet Tenglund

Släktnamnet Tenglund dyker upp i Ådals-Lidens församling första gången i slutet på 1820-talet. Då inflyttade sockenskräddaren Per Andersson Tänglund från Resele. Stavningen var alltså Tänglund från början. Per var född den 9 september 1808 i Tängsta, Resele församling som son till torparen Anders Persson och hans hustru Anna Johansdotter. Namnet Tenglund härstammar alltså ur bynamnet Tängsta. Jag vet inte när stavningen ändrades till Tenglund, men i bouppteckningen efter Per år 1876 stod det fortfarande Tänglund.

Per gifte sig 1836 med bondedottern Sara Nilsdotter från Söderfors. Makarna flyttade i samband med vigsel till Söderfors, där tanken var att Per skulle överta svärfaderns hemman. I mantalslängden år 1839 är svärfadern Nils Persson överstruken och man har skrivit Pehr Tänglund istället. Han har då övertaget hemmanet om 4 seland. Per och Sara bodde inte mer än två år i Söderfors efter övertagandet, utan i mantalslängden år 1841 är Per överstruken och istället står en Anders Johansson för hemmanet. Tittar man vidare i samma mantalslängd visar det sig att Per och Sara numera bor i Rå på ett hemman om 5 1/12 seland. Tidigare ägare på detta hemman var just Anders Johansson så de har bytt hemman med varandra.

Per och Sara fick nio barn tillsammans, varav två dog i barnaåren. Fem av barnen gifte sig och fick ättlingar i sin tur. De hade två söner som förde namnet vidare. Det var sonen Per som var född 1841 och sonen Nils som var född 1846.

Per gifte sig med kyrkvärdsdottern från Lidgatu Kristina Maria Lidén. Han var bonde först några år i Rå innan familjen flyttade till Lidgatu där han skrevs som torpare och kyrkvärd. Per och Kristina Maria fick barnen Per Viktor, Johanna Kristina (g. Lidfors) och Ernst Johan. De hade även sonen Erik Magnus som dog 2,5 år gammal.

Nils var gift två gånger, första gången med bondedottern Kristina Petronella Persdotter från Rå och andra gången med torparedottern Petronella Nilsdotter också från Rå. Nils var torpare och arbetare i Rå. Han dog av lungsot endast 55 år gammal. Nio barn föddes i första äktenskapet och fyra i den andra. Det var endast tre barn av dessa tretton som levde till vuxen ålder. Det var Sara Karolina (g. Westin), Beda Kristina (g. Lidfors) och Ture Tyko.

Slutligen vill jag nämna Per och Saras övriga barn också. Äldsta dottern hette Andrietta och hon gifte sig med Erik Persson från Resele. Erik övertog hemmanet i Rå efter svärfadern. Dottern Katarina Margareta gifte sig med Erik Peter Persson Collén från Krånge. Familjen var bosatt både i Krånge och i Rå. Dottern Sara Dorotea gifte sig med Johan Erik Gustafsson från Holme i Resele. De bodde först i Lidgatu, sedan i Krånge och slutligen flyttade de till Holme. Två döttrar var ogifta, det var Märta Botilda och Maria Helena.

Åsmons skola, klass 2, år 1950-1951

Här kommer ytterligare ett skolfoto från Åsmons skola, som jag fått av Roland Eriksson.

Främre raden fr.v.: Sten-Assar Blom, Annie Mohlén, Ingbritt Fahlén, Karin Åhman, ?, Ylva Smith, Gunhild Kållén, Roland Eriksson.

Bakre raden fr.v.: Sune Granqvist, Lennart Englund, Lars-Gunnar Fredriksson, Sune Svensson, Sture Åbell, Bengt Lindström, Jan Collén.

Lärarinnan: Elin Johansson.

Olyckan i Kattdalsforsen 1911

Jag har tidigare skrivit om drunkningsolyckan i Kattdalsforsen 1911 då två personer tragiskt omkom. Hittade idag några dokument som jag fotografierat för åtta år sedan. Där fanns bl.a. polisundersökning efter olyckan. Jag har renskrivit protokollet och ni får läsa det precis som det skrevs 1911. Paul Lundin har skrivit om denna olycka i sin bok "Sanningar och sägner i Ådalsliden"
Protokoll fördt wid polisundersökning i Ås, Ådalslidens socken, den 30 Maj 1911.

Sedan nästlidne gårdag vid 8 tiden e.m. meddelande per telefon till mig inkommit derom att wid half sju tiden e.m. s.d. 2 flottningsarbetare under arbete med lossandet af en timmerbröt i Kattdalsforsen omkommit genom drunkning och en tredje arbetare af timmer blifvit skadad så att han lägd? till sängs, inställde jag mig denna dag härstädes för att i saken anställa undersökning och förhör, dervid såsom wittne närvar flottningschefen Nils Haglund i Åqvisslan.

De efter olyckan qvarlefvande med undantag af den sängliggande sjuke, woro nu närvarande och förhördes om förloppet samt berättade:

Förmannen Alfred Nikolaus Haglund: Wid Kattdalsforsens öfre lopp mot ………… och en cirka 14 meter från land liggande större sten hade bildats en större bröt, som gick in till östra landet; denna bröt skulle lossas och arbetet dermed hade pågått sedan morgonen och fortskridit så att allt som legat nedanför stenen och en del ofvanför var lossadt; den qvarvarande delen af bröten ansågs så svår att arbetet med dess lossande beräknades icke wara slutad förr än nästa dags middag;

Hela laget, nemligen, förmannen Alfr. Haglund, under förmannen Erik Häggqvist, samt arbetarna Otto Haglund, E. A. Lidström, A. Olsson, H. P. Molén, alla mångåriga och erfarna flottare, befann sig ute på stenen och lade tråd? om bästa sättet att taga bröten, då bröten oförmodadt började gå, sannolikt påverkad af det stigande vattnet och den starka strömmen. Samtliga sprungo nu upp på bröten för att nå land, men detta lyckades endast Alfred Haglund hvaremot de andra följde med timret, som vältrade öfver stenen; Olsson lyckades nå land något nedanför stenen och Otto Haglund medföljde utför forsen stående på timret samt kom till lands nedanför, der strömmen var mindre starl. Lidström blef fastklämd mellan timret, men wid en nedanför warande udde sprang Alfred Haglund på det i rörelse varande timret ut i forsen ett par stocklängder och lyckades i sista ögonblicket och med fara för eget lif rycka honom loss och få honom till lands.

Under det Alfred Haglund var sysselsatt med att rädda Lidström syntes Molén ett ögonblick ute i forsen fastklämd mellan timmerstockarna men försvann omedelbart. Häggqvist måste genast wid brötens första rörelse fått något slag af timret och slungats ut i forsen, ty han syntes aldrig till. Lidström blef af timret klämd öfver bröstet så att han började spåtta blod och måste intaga sängen.

De omkomna hafva under nästlidne natt och idag sökts efter stränderna och wid nedanför warande brötar utan att kunna påträffas och strömförhållandena äro sådana att draggning äro en komplett omöjlighet.

Otto Haglund och
A. Olsson vitsordade till alla delar Alfred Haglunds berättelse om förloppet.

Hans Petter Molén uppgafs wara omkring 45 år gammal, bosatt i Krånge by och ogift, samt Erik Hansson Häggqvist ungefär wid samma ålder, bosatt i Rå by och efterlemnade enka och fyra minderåriga barn i mycket fattiga omständigheter.
                             Som ofvan
                              Er.Ludv. Bæckström

Åsmons skola, klass 1, år 1949-1950

Ett skolkort från Åsmons skola, klass 1, år 1949-1950, som jag fått av Roland Eriksson.

Främre raden fr.v.: Sune Granqvist, Lars-Gunnar Fredriksson, Åke Sjölund, Roland Eriksson, Sten-Assar Blom, Jan Collén, ?, Ingbritt Fahlén.

Bakre raden fr.v.: Ylva Smith, Karin Åhman, ?, Lennart Englund, Bengt Lindström, Sture Åbell, ?, Gunhild Kållén, Annie Mohlén.

Lärarinna: Elin Johansson.

Tack så mycket för kortet och för alla namn på kortet. Jag kommer att lägga ut flera skolkort som jag fått från Roland.

Sökning efter Anna Helena Sjölund i USA, del 2

När det hade gått nästan två månader fick jag äntligen obituary efter Anna Helena och en hel del nya uppgifter. Följande stod i hennes dödsruna:

Mrs. Anna H. Bostrom, 79, of 702 S. K. St., died Monday in a local hospital. She was born in Sweden and came to Tacoma in 1942 from Portland.
Mrs. Bostrom was a retired custodian for the Tacoma School District and a member of the Salvation Army.
Surviving are a daughter, Mrs. Frank (Bergit) Ani, of Tacoma; a brother, Peter Englund, and a sister, Christina, both in Sweden; and one grandson.
Services are announced by Mountain View Funeral Home.

Jag fick därmed några nya uppgifter om Anna Birgit eller Bergit som hon kallades i USA. Hon var gift med Frank Ani och bosatt i Tacoma. Hon hade även en son. Därmed kunde jag leta vidare på Bergit och Frank.

Frank och Bergit återfanns i census 1940 i Kellogg city, Shoshone county, Idaho. Han var född 1912 på Hawaii. Frank skrevs där som musiker. Detta stämde perfekt eftersom det fanns ett kort som skickats hem till Sverige där Bergit och hennes make spelade tillsammans med sitt band. Forskningen fortsatte i Social Security Death Index, ett dödregister som finns i USA. Hittade där att Frank K. Ani dog den 19 maj 1980 i Tacoma. Bergit dog den 20 mars 1992 också i Tacoma.

Fick denna bild av Jan-Bertil Johansson. Tack så mycket för bilden. Frank är längst till höger med gitarren och Bergit sitter ned med en Lap Steel guitar.

Sökte vidare lite på nätet och hittade då en Frank jr Ani som fortfarande bor i Tacoma. Jag antog då att det kunde vara sonen som omnämns i Anna Helenas obituary ovan. Försökte maila till honom på två olika e-postadresser som jag hittade, men tyvärr fungerade inte någon av dem. Jag mailade då igen till Washington State Library och bad dem försöka hitta obituary för Bergit. Det är dock tråkigt att man vet att det tar nästan två månader innan man får svar.

Provade då att skriva en fråga om Frank och Bergit på ett diskussionsforum på Ancestry's hemsida. Fick omedelbart svar från två olika personer. Den ene hade letat fram obituary för Frank Ani. Där stod bl.a. att han efterlämnade hustrun Bergit, dottern Mrs Morton (Bessie) Hofflich i Sun Valley, Kalifornien, sonen Frank Jr i Tacoma och ett barnbarn. Den andre personen skickade en länk till Tacoma Public Library Image Archives där det fanns en bild med Bergit och en bild med familjen Ani. Jag vill inte lägga in bilderna här utan jag länkar bara till bilderna nedan:

http://search.tacomapubliclibrary.org/images/dt6n.asp?krequest=subjects+contains+Ani,%20Bergit

På det ena kortet står mycket intressant information om Bergit. Det berättas att Bergit började intressera sig för hawaiisk musik när hon var tonåring och bosatt i Portland. Intresset blev ännu större när hon träffade Frank. De gifte sig 1938. Bergit kunde över 400 folksånger från Hawaii och spelade både gitarr och ukulele. De samlade instrument vilka nu används av studenter vid University of Puget Sound vid den årliga talangshowen.

Återstår nu bara att få kontakt med någon ättling till Bergit. Förhoppningsvis lyckas jakten, men jag återkommer i så fall med del 3 i detta sökande.

Sökning efter Anna Helena Sjölund i USA, del 1

För flera månader sedan fick jag ett mail från Anita Berglund där hon frågade om jag hade några uppgifter om Anna Helena Sjölund som hade utvandrat till Amerika. Tyvärr visste jag inte mera än att hon var född 1887 i Ådals-Liden sn och var oäkta dotter till Sara Stina Sjölund. Hennes pappa ska vara Olof Englund som var född 1854 i Trehörningsjö sn, men bosatt i Ådals-Liden sn. Jag började därför forska om Anna Helena.

Anna Helena var först piga på olika ställen inom Ådals-Liden sn, bl.a. i Holafors och Häxmo. 1914 flyttade hon till Hämra, Torsåker sn. 1917 flyttade hon igen, denna gång till Stensätter, Ytterlännäs sn. Hon gifte sig 1918 i Ytterlännäs sn med Leonard Boström. Samma år fick de sitt första och enda barn tillsammans. Hon hette Anna Birgit. Leonard skrevs som fabriksarbetare i Stensätter.

År 1923 är antecknat att Anna Helena och Anna Birgit emigrerat till Amerika. Maken Leonard verkar bo kvar i Stensätter, men år 1929 överfördes han till obefintliga personer. Det visade sig dock att Leonard hade åkt före hustrun och dotter den 24 februari 1923 från Göteborg med skeppet Drottningholm. Han anlände den 6 mars till hamnen i New York. Han skulle då åka till sin vän Per Uhlin i Portland, Oregon. Enligt passagerarlistan var Leonard tatuerad på vänstra handen. Anna Helena och Anna Birgit avreste den 29 december 1923 med samma båt från Drottningholm. De anlände den 8 januari 1924 till New York. De skulle åka till Leonard Bostrom som bodde på New Oregon Hotel i Linnton, Oregon.

Familjen bodde år 1930 enligt census i Portland, Multnomah county, Oregon där Leonard var hamnarbetare. Hittade även att Anna Helena dog den 1 augusti 1966 i Tacoma, Pierce county, Washington och att Leonard dog den 27 november 1977 i Portland. Man blev lite förvånad över att Leonard och Anna Helena dog på olika platser, men Anita berättade sedan att de skiljt sig på 40-talet.

Tyvärr hittade jag inget mera uppgifter om dottern Anna Birgit, så jag lyckades inte att spåra någon levande ättlingar till Anna Helena. Ett sätt att hitta mera omkring ättlingar till en person är att söka fram en dödsruna, eller obituary som det kallas på engelska. Där brukar det stå vilka anhöriga som fanns till den avlidne. Eftersom Anna Helena dog i delstaten Washington så skickade jag en e-post till Washington State Library och frågade om de kunde söka fram obituary för henne. De har denna tjänst helt gratis, men leveranstiden är mellan 6-8 veckor. Så därefter var det bara att vänta .......

Kort på Anna Helena Sjölund som jag fått av Jan-Bertil Johansson. Tack så mycket för kortet.

Anderssons i Söderfors

Jag har fått några gamla fotografier från Birgit Rodin i Gävle på familjerna Johan och Sven Andersson från Söderfors.

Johan var född 1830 och Sven var född 1835, båda på Fransåsen som söner till bonden Anders Johansson och hans hustru Sara Svensdotter. Föräldrarna flyttade omkring 1841 till Söderfors där Anders blev bonde på ett hemman om 4 seland. Anders dog tidigt, bara 55 års ålder, av den sjukdom som kom att prägla denna släktgren, nämligen lungsot.

Efter faderns död övertog sönerna Johan och Sven var sin hemmansdel i Söderfors. Ungefär samtidigt gifte sig Johan med Kajsa Stina Eriksdotter ifrån Moflo och Sven gifte sig med Sara Helena Persdotter från Gårelehöjden. Johan skulle få fyra barn och Sven fick tio barn. Ingen dödsorsak är angiven på varken Johan eller Sven i dödboken, men de dog i en ålder av 30 år, resp 37 år. Troligtvis dog båda i lungsot.

På kortet till höger syns Sven och hustrun Sara Helena.

Av Johans barn dog den yngste sonen, Johan August, av lungsot i en ålder av 24 år. Övriga tre barn blev gifta och fick ättlingar. Nedan finns en bild på sonen Erik Peter Johansson och hans hustru Kristina Erika Eriksdotter.

Av Svens tio barn var det två som dog ogifta av lungsot i en ålder 21 och 25 år. Sedan fanns det ytterligare två barn som dog ogifta i en ålder av 17 och 19 år. Ingen dödsorsak angiven i dödboken på dessa två barn. Fem av barnen blev gifta, men tre av dessa dog också tidigt. Det var Andreas Svensson som dog 37 år gammal av lungsot. Brodern Per Magnus dog 34 år gammal av lungblödning och systern Märta Helena Svensdotter (gift Norlin) dog 26 år gammal. Bara Vendla Svensdotter (gift Sundvall i Holafors) och Sven Svensson fick leva länge, 92 resp 85 år.

På bilden till höger syns Andreas Svensson, hustrun Märta Helena Nordqvist och två små barn. Det bör vara barnen Helen (f. 1895) och Hulda (f. 1896).

Birgit, tack så mycket för att du skickat dessa kort åt mig.

Johan och Sven var för övrigt bröder till min farfars morfars mor.

Jordbruksstatistisk lokalundersökning

Mellan 1913 och 1920 gjordes en s.k. lokalundersökning hos samtliga jordbruksfastigheter i Sverige om areal, ägoslag, utsäde, skörd och antal husdjur. År 1915 var turen kommen till Ådals-Lidens församling. Undersökningen genomfördes av medarbetare från Hushållningssällskapet. De besökte personligen många av dessa fastigheter och samlade in uppgifterna. Detta material håller på att skannas just nu av SVAR.

Jag tittade idag i materialet och hittade både min mormors far och min mormors farfar där. Nedan följer ett utdrag av de uppgifter jag hittade:

Zakarias Emanuel Nordin, ägare av 1/4 seland i Forsnäs. Han besöktes personligen den 10 augusti 1915. Han var då ägare av 1 arbetshäst (vallack), 1 tjur, 3 kor, 2 kalvar, 5 baggar och tackor, 3 lamm, 4 getter, 1 gödsvin och 8 höns. Han hade bl.a sått 200 kg korn på 0,80 hektar och fått 1 300 kg i skörd. Han hade även satt 110 kg potatis och fått 660 kg vid upptagningen. Nio hektar användes för höskörd och det gav 9000 kg hö, vilket motsvarar cirka 45 hässjor.

Hans fader, Hans Nordin, skrevs som brukare av hemman 1:13 i Forsnäs om 1 seland. Hans hade besök dagen innan den 9 augusti. Han var ägare av 1 arbetshäst (sto), 3 kor, 3 ungnöt, 1 kalv, 4 baggar och tackor, 4 lamm, 4 getter. Han hade också sått 200 kg kilo, men fick bara 720 kg tillbaka. När det gäller potatis hade han satt 200 kg och fick hela 1500 kg tillbaka. Bara fyra hektar användes för hö, men fick 10 000 kilo tillbaka.

Jag tycker skörden av korn, potatis och hö varierade mycket mellan dessa två undersökningar. Fastigheterna låg mitt emot varandra på var sin sida om älven. Jag tror inte dessa siffror är så exakta, utan att man kanske uppskattade lite där.

Totalt finns omkring 400 lokalundersökning för fastigheter inom Ådals-Lidens församling, så det är ett digert material att söka.

En dragspelsstöld i Näsåker

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gavs en häfte ut som kallades för Polisunderättelser. Den innehöll information om olika polisärenden, t.ex. rymda personer, begångna brott etc. Här kan man hitta mycket spännande information. Många årgångar finns digitaliserade och kan köpas på cd-skiva.
Fick för några dagar sedan en artikel från 1920 av min bror Mats. Tack så mycket. Har någon hört talas om denna historia?

Nr 267 Polisunderrättelser Tisdagen d. 16 Növember 1920

Artisten Fr. Nitshe från Hälsingborg har anmält, att han 7/11 kl. 10 —11 på aftonen utanför sin tillfälliga bostad i Näsåker, Ådalslidens s:n, bestulits på ett brunt treradigt dragspel med aluminiumbeslag, benknappar och bärrem, v. 350 kr.; en brun trälåda inneh. div. papper och 3 för honom utfärdade uppehållsböcker samt en brun pappersbox inneh. div. matvaror. Tjuven okänd. Medd. av landsf. Svensson i Resele distrikt, adr. Resele.

Ytterligare läskedrycksetiketter

Jag har fått tag på ytterligare två läskedrycksetiketter från Åsanders läskedrycksfabrik i Näsåker. Någon som känner till drycken Sport?

Forsnäs skola 1947, del 2

Här kommer ytterligare ett skolfoto från Forsnäs skola år 1947. På detta kort ser man de yngre barnen i skolan.

Återkommer när jag pratat med mamma om vem som är på kortet. Det blir inte idag.

Uppdaterat 2012-05-27:
Bakre raden fr. v.: Assar Persson, Bengt-Ivan Hildingsson, Lars-Erik Larsson, Nils Hansson, Alf Sjölén, Sten-Elof Åbacken, Svante Persson, Hans Johansson, Ulf Martinsson, Tage Mähler, lärarinna Edla Eriksson.

Främre raden fr. v.: Åke Pettersson, Annie Selin, Barbro Forslund, Inga-Maj Mähler, Kerstin Hedlund, Siv Hägglund, Yvonne Larsson, Alvar Hedin.

Hunden Toy längst fram. Det var Edla Erikssons hund.

Forsnäs skola 1947

Detta skolkort är från Forsnäs folkskola hösten 1947. Jag har fått kortet av Curt Mähler i Njurunda. Tack så mycket för att du skickade kortet till mig. Jag har inga namn på personerna just nu, men jag ska fråga min mamma och sedan återkommer jag med namn.

Uppdaterat efter samtal med mamma:
Sittande längst fram fr.v.: Bo Hedin, Kurt Mähler, Rolf Persson, Rolf Hägglund, Bert Brännwall, Erik-Axel Åbacken.

Sittande mitten fr. v.: Disa Larsson, Anna-Lisa Hansson, Dagny Lidén, Inger Strömkvist, Gun-Britt Mähler, Gudrun Andersson, Karin Åbacken, Anna-Lisa Hedlund, Ulla-Britt Persson.

Stående fr. v.: Annikki Raumala, Yngve Persson, Siri Hedin, Elvert Hedin, Rut Lidén, Lennart Johansson, Inez Larsson, Karl-Erik Sandlund, Anny Nordin, Lars-Erik Eriksson, Torbjörn Martinsson, Bror-Ivan Mähler, Svante Mähler, Jan-Erik Hildingsson, fröken Ellen Svensson, g. Henriksson.

Gammal fin romantik

Idag fick jag ett fint tidningsurklipp från Britt-Inger Lidström. Tack så mycket. Det är Britt-Ingers farmor som klippt ut detta. Hennes farmor och min farmor var kusiner. Jag har inte sett detta urklipp tidigare, men min mamma säger att hon sett det. Urklippet kommer, enligt mamma, från Nya Norrland. Hon känner igen fotografens namn.

Artikeln handlade om en sjal som min farmors farmor fått i fästmögåva på 1850-talet. Hon hette Sara Greta Henriksdotter och var från Imnäs. Hon gifte sig 1856 med Erik Peter Zakrisson Sundqvist från Sundmo. Erik Peter och Sara Greta övertog Erik Peters fars hemman i Sundmo. Sara Greta dog 1927 i en ålder av 93 år. Sjalen gick sedan vidare i släkten till Ingrid Sundqvist, barnbarn till Sara Greta. Ingrid är min farmor.

Jag återkommer med ett kort på Sara Greta Henriksdotter som jag också fått från Britt-Inger.

Ådals-Liden på FamilySearch

Sitter på bussen från Piteå till Kramfors. Vi har varit där i helgen eftersom vårt duktiga handbollslag har varit där och spelat norrlandsmästerskap. De lyckades med bedriften att bli Norrlandsmästare för C-flickor. Så det är ett glatt gäng vi har i bussen. Tänkte jag skulle försöka skriva några rader ändå, eftersom det är så länge sedan jag skrivit något inlägg.

Såg ett inlägg på Facebook att man nu publicerat det första registret för Västernorrlands län på FamilySearch.org. Jag har tidigare berättat att de börjat indexera Ådals-Liden så jag antog att det var register för Ådals-Liden som man publicerat. En sökning i registret visade att det är så. Ni kan prova att söka i registret på följande adress:

https://familysearch.org/search/collection/show#uri=http://familysearch.org/searchapi/search/collection/1949331

Det är födda, vigda, döda för tiden före 1860 som är indexerat. Det är gratis att söka i registret. Länken nedanför gör en sökning i registret efter orten Sundmo.

https://familysearch.org/search/records/index#count=20&query=%2Bresidence_place%3Asundmo&collection_id=1949331

Registret är kopplat till de skannade bilder som finns på SVARs hemsida. Så om man hittar en person i registret så kan man direkt gå till originalboken hos SVAR. Abonnemang krävs för att titta på bilderna hos SVAR.

Bröderna Engström från Omsjö

Fick ett fint kort av två bröder som flyttade på 1890-talet från Ådals-Liden till USA av Birgit Rodin i Gävle. Kortet är taget i Superior i Wisconsin, USA. Bröderna heter Karl Viktor (Charles) Engström och Nils Oskar (Oscar) Engström. De var barn till Esbjörn Oskar Engström och hans hustru Karolina Andrietta Nilsdotter.

Oscar åkte 1890 till USA från Trondheim med skeppet Domino. Resan gick sedan vidare med skeppet Bothnia från Liverpool. Han skulle åka till Rush city i Minnesota. Charles åkte några år senare till USA. Han avreste från Ådals-Liden i augusti 1892, men det verkar som om han åkte från Trondheim först året därpå i slutet på april med båten Tasso. Han åkte sedan vidare från Liverpool med skeppet Arizona. Charles destination angavs till West Superior i Wisconsin.

Oscar gifte sig med en kvinna vid namn Josephine Albertina Anderson. Hon var född i Wisconsin, men hennes föräldrar var födda i Sverige. Familjen bodde först i Superior, Wisconsin, där tre äldsta barnen föddes. Det fjärde barnet föddes i Minnesota. Familjen var bosatt i Lee township, Aitkin county, Minnesota åtminstone från 1910, där Oscar skrevs som bonde. Han dog 1955 i Aiktin county och hustrun dog 1979 i en ålder av 99 år.

Charles återfinns troligtvis i census 1900 i Superior, Douglas county, Wisconsin, där han skrevs som arbetare. Han gifte sig 1905 i Aitkin county, Minnesota med Hilda Themte. Hon var född i Norge och hade immigrerat till USA året innan. De fick tre barn tillsammans. Precis som brodern Oscar bodde de i Lee township, Aitkin county, där Charles var bonde. Hilda dog år 1924 strax innan hon skulle fylla 50 år. Charles gifte då om sig med en kvinna vid namn Grace Emma Usher. Hon var född i Iowa. Efter ett års äktenskap dog Charles i en ålder av 57 år. Grace Emma dog 1948 i ungefär samma ålder som Charles.

Man kan kanske gissa att kortet är taget före eller omkring sekelskiftet innan bröderna Engstrom gifte sig. Vad tror ni? Oscar var född 1869 och Charles 1871.

Census 1940 i USA

Nu finns den amerikanska folkräkningen från 1940 tillgänglig gratis på flera hemsidor, dock är den inte indexerad ännu, utan man måste själv bläddra bland bilderna. Bl.a. på Familysearch.org kan man titta på bilderna.

https://www.familysearch.org/1940census/

Jag började titta i Aitkin county och Nordland township. Hittade där på fjärde sidan den första från Ådals-Liden, nämligen Emanuel Lidberg. Han var född 1898 i Ottsjö som son till Erik Magnus Lidberg och hans hustru Inga Katarina Rålén. Emanuel var gift med Helmie och hade åtta barn i census 1940 från 1 år till 14 år.

FamilySearch håller på att indexera materialet nu så förhoppningsvis ska det vara sökbart inom rimlig tid.

Storgatan i Sollefteå

Jag brukar till största delen lägga ut bilder som har anknytning till Ådals-Lidens församling, men denna gång blir det en trevlig bild från Sollefteå och Storgatan (nuvarande gågatan). Bilden har dock en liten anknytning till Ådals-Liden. Kan ni se vad det är?

Till vänster i bilden ser man anrika hotellet Appelbergs och till höger huset som inrymmer Svenska Handelsbanken. Vad är det för hus som står längst uppe i bolagsbacken? Det huset finns inte kvar längre? Hur gammalt tror ni detta kort är?

Fotografi från Amerika

Detta fotografi har jag fått ifrån USA av ett barnbarn till John Irene och Mary Åkerlund. Det kanske kan vara någon släkt till dem på någon av dessa två grenar. Jag har dock svårt att tro att detta kort är taget i Sverige. Vad tror ni? Tyvärr är det inte bättre kvalitet på kortet jag fick.

Känner någon igen dessa personer? Chansen är fömodligen liten, men jag försöker ändå.

Gamla hembygdsgården

Detta är ett fint vykort på gamla hembygdsgården i Näsåker. Huset ska vara uppfört 1723 i Moflo. I början på 1940-talet flyttades det till Näsåker och blev därmed hembygdsgård. Huset brann tyvärr ned 1973. Nuvarande hembygsgård ser snarlik ut och jag blev lite osäker på om detta var den ursprungliga hembygdsgården.

Näsåkers kyrka omkring 1947

Här kommer ett tjusigt flygfoto över Näsåkers kyrka och dess omgivning. Kortet är från 1947 eller 1948. Det är taget samtidigt som ett annat kort som jag tidigare lagt ut på min blogg.

http://adals-liden.blogspot.com/2011/01/flygfoto-av-adalslidens-kyrka.html

Pratade precis med Lena Eriksson på mitt arbete och hon berättade lite om husen som man ser på bilden. På vänstra sidan om vägen förbi kyrkan ligger ett stort vitt hus. Detta var ett hus som Vattenfall ägde och man använde det som hyreshus. Bakom huset ligger en låg byggnad som vi tror var något förråd åt Vattenfall.

Längre bort på samma gata ligger ett stort timmerhus. På denna plats ligger idag församlingshemmet, men vi är osäkra på om det är samma hus som då och om det var församlingshem redan 1947. Men detta kan säkert någon berätta för oss.

I det vita huset längre ned på gatan huserar Engströms rör för närvarande.

Mitt emot kyrkan ser man Mählers smedja. Det ligger några hus bakom smedjan också. Vad är detta för hus? Vägen till Riks-90 och kommunhuset är inte byggt ännu på detta kort.

Överst till höger i vykortet ser man byn Västanbäck. Lena berättade för mig att området med skog däruppe kallas för Västanbäcksmon och är idag ett populärt strövområde med många fina stigar.

Längst nere till vänster ser man prästgården. Ångermanälven har också smugit sig in i bildens överkant.

Jag tycker detta är ett fantastiskt kort också. Man skulle vilja ta motsvarande kort idag för att jämföra skillnaderna.

Forsnäs skola 1942, klass 1-2

Ett skolfoto från Forsnäs skola år 1942. Jag har lånat kortet av Anny Lidén, som även är med på detta skolfoto. Mamma har identifierat många på kortet, men sedan har Anny kompletterat med alla namnen (2023-07-30). Jag har därefter kompletterat med födelseår och eventuellt dödsår.

Bakre raden f. v.: Siri Hedin (1933-1989), Dagmar Mähler (1934-2016), Ruth Lidén (1934-2022), Mildred Mähler (1933-2015), Torbjörn Martinsson (1935-1978), lärarinnan Edla Eriksson (1901-1988).

Mellersta raden fr. v.: Svante Mähler (1933-2020), Inez Larsson (f. 1934), Anny Nordin (f. 1934), Rolf Vestlin (f. 1933), Liliann Larsson (1933-1997).

Främsta raden fr. v.: Conny Rydstedt (1934-2006), Disa Larsson (1935-2004), Maj-Britt Sandlund (f. 1934), Elvert Hedin (1935-2021).

Tack för kortet och för identifieringen av alla elever.

Nämforsen för mer än 110 år sedan

Här kommer ett gammal vykort till över Nämforsen nedströms. Vykortet är skickat till fröken Ingeborg Kempe, Telegrafstationen i Gällivare. Enligt notering på kortet gifte hon sig 1902 med E. Selinder, så kortet måste alltså vara äldre än 1902. I folkräkningen 1900 finns en kvinna vid namn Ingeborg Kempe som bor tillsammans med sina föräldrar i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Hon var född 1875 i Ytterlännäs sn. Till yrket är hon skriven som telegrafist.

Ett gammalt kort från Moflo

Detta gamla fotografi fanns i ett album från Åkerlunds i Sörmoflo. Den äldre kvinnan på kortet ska vara Kajsa Greta Henriksdotter Lidén (1816-1889). Hon var gift med bonden Erik Persson (1818-1860) och de var bosatt i Moflo. Erik omkom olyckligt när han ramlade ned från en kornhässja endast 41 år gammal. Makarna fick nio barn tillsammans. Deras tre äldsta söner tog namnen Molén, Näsmark respektive Edström. Övriga barn hette Eriksson eller Eriksdotter.

På baksidan kortet står det 1880. Jag vet inte om detta är årtalet som kortet är taget, men om så är fallet stämmer inte namnet på en person på kortet. Kvinnan i mitten ska nämligen vara Amanda Lidström, gift med Hans Magnus Lidström. Amanda Dorotea (1855-1874) var nämligen död redan sex år dessförinnan. Hon dog sex dagar efter födseln på sitt enda barn.

Kvinnan till vänster ska vara Anna Dorotea Nordin (1861-1919) som var gift först med Olof Nilsson Sundvall i Rå och senare med Olof Peter Sundvall i Holafors.

Kvinnan till höger är inte identifierad i detta album.

Forsen vid Åkvisslan och järnvägsbron

Här kommer ett fint vykort där man ser forsen vid Åkvisslan och i bakgrunden ser man järnvägsbron över Fjällsjöälven.

Någon som har mera information om fotografen J.E. Nahlin? Var och när var han verksam? Jag lyckas inte hitta någon lämplig kandidat i folkräkningen 1900.