torsdag 29 december 2016

Värnpliktiga år 1900

Arbetet pågår just nu hos SVAR att publicera s.k. inskrivningslängder för hela Sverige mellan 1887 och 1901. Hittills har 12 av 15 volymer för Västernorrlands län publicerats. Här hittar man uppgifter om de som skulle göra värnplikten under denna tidsperiod. Man hittar i många fall längd på den värnpliktige eller orsak till varför man fick frisedel.

Nedan följer en sammanställning över värnpliktiga under 1900.
  • Hans Petter Eriksson, f. 1875-10-09, Rå, förfallolöst frånv. 1896-99, vistas i Amerika. 
  • Karl Vilhelm Svedberg, f. 1878-11-02, Forsås, uppskof af hälsoskäl 1899, 1.70 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, styfhet i högra fotleden. 
  • Albin Altin, f. 1878-03-02, Moflo, uppskof af hälsoskäl 1899, 1.72 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, stramande ärr öfver venstra foten. 
  • Lars Ferdinand Hägglund, f. 1878-11-26, Prestbolet, uppskof af hälsoskäl 1899, 1.64 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, fortfarande allmän svaghet. 
  • Nils Jakob Nyberg, f. 1878-07-25, Holafors, förfallolöst frånv. 1899. 
  • Karl Oskar Dalin, f. 1878-08-30, Krånge, förfallolöst frånv. 1899, 1.50 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, krympling. 
  • Bror Ferdinand Dahlberg, f. 1878-01-28, Rå, frånv. med laga förfall 1899, § 44 vpl., inskrifven 1900 i KO 168. 
  • Olof Albert Johansson, sadelmakare, f. 1878-02-09, Prestbolet, förfallolöst frånv. 1899, 1.72 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 112 191/1900, egen anmälan, tjenstetiden i beväringen beräknas fr.o.m. 1900.
  • Mårten Georg Näslund, f. 1879-04-04, Rå, 1.73 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 113 191/1900.
  • Zakris Emanuel Nordin, f. 1879-02-02, Forsnäset, 1.74 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, organiskt hjertfel.
  • Anders Olof Nordin, jordbr.arb., f. 1879-03-11, Forsnäset, frikallade från värnpligtens fullgörande, stramande ärr å högra foten.
  • Johan August Lidfors, skogsarbetare, f. 1879-08-11, Forsås, 1.77 lång, tilldelade fotfolket, nr 114 191/1900.
  • Nils Aron Norberg, jordbr.arbetare, f. 1879-05-14, Fransåsen, 1.73 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 115 191/1900.
  • Nils Jonas Mähler, jordbr.arb., 1879-12-16, Holaforsen, 1.76 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 116 191/1900.
  • Erik Petter Johansson, jordbr.arb., 1.74 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 117 191/1900.
  • Per Magnus Sundström, f. 1879-08-03, Häxmo, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, uttagit utflyttningsbetyg till Åsele.
  • Bror Viktor Lidfors, f. 1879-03-18, Häxmo, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, vistas i Helgum, Holmsta.
  • Erik August Åkerlund, jordbr.arbetare, f. 1879-01-03, Krånge, 1.73 lång, tilldelade fotfolket, nr 118 191/1900.
  • Hans Olof Johansson, arbetare, f. 1879-03-22, Krånge, 1.80 lång, tilldelade fotfolket, nr 119 191/1900.
  • Johannes Augustsson, skogsarbetare, f. 1879-03-30, Lidgatu, 1.74 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i hög grad och scolios.
  • Per Johannes Kallin, f. 1879-11-14, Moflo, 1.65 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, tarmbråck.
  • Nils Anders Sundqvist, dräng, f. 1879-06-20, Moflo, 1.69 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 120 191/1900.
  • Alfred Nikolaus Lidén, jordbruksarbetare, Moflo, 1.61 lång, erhöll uppskof med inskrifning af helsoskäl, allmän svaghet.
  • Sven Petter Adolf Ritzén, jordbr.arb., f. 1879-03-29, Näsåker, 1.63 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 121 191/1900, egen anmälan.
  • Hans August Lidholm, jordbr.arbetare, f. 1879-08-23, Näsåker, 1.74 lång, tilldelade fotfolket, nr 122 191/1900.
  • Carl August Mähler, smed, f. 1879-11-25, Rå, 1.66 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, styfhet i högra tummen.
  • Johan August Sand, jordbr.arb., f. 1879-07-02, Rå, 1.81 lång, tilldelade fotfolket, nr 123 191/1900.
  • Anders August Hansson Sundin, arbetare, f. 1879-06-11, Rå, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lärer vistas i Hof, Anundsjö s:n.
  • Henrik Viktor Sundelin, dräng, f. 1879-09-11, Sundmo, 1.64 lång, tilldelade fotfolket, nr 124 191/1900.
  • Johannes Lidén, jordbr.arb., f. 1879-05-05, Söderfors, 1.58 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, betydlig förkortning af venstra benet.
  • Johan August Gustafsson, f. 1879-01-25, Westanbäck, död.
  • Erik Johan Lundin, arbetare, f. 1879-09-15, Prestbolet, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
  • Carl Magnus Sundberg, jordbr.arb., f. 1879-03-24, Prestbolet, 1.64 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i höggrad.
Inskrivnings- och rullföringsområden, Inskrivningslängder, SE/KrA/0473/A/32/01:Ö/D 1/14 (1900), bildid: C0300640_00357 -- C0300640_00361.

onsdag 28 december 2016

Mårten Hansson Smäll, båtsman nr 113

Den 22 januari 1800 antogs drängen Mårten Hansson som kronobåtsman nr 113 inom Ådals-Lidens församling under rotenamnet Smäll. Det står antecknat att han var född i Jämtland, 17 år gammal, ogift, obefaren och har avlagt eden. Han övertog tjänsten efter Hans Persson Smäll som fått avsked den 19 mars 1799 såsom sjuklig.1

Det ser ut som om Mårten inte behövde tjänstgöra något första året. Han inställde sig den 12 mars 1801 för sommartjänst vid Stockholms eskadern tillsammans med 51 andra rotebåtsmän från Andra Västernorrlands kompanis första del. Nils Olofsson Knapp och Anders Ersson Forss var två andra båtsmän från Ådals-Lidens församling som var med samtidigt. De hemförlovades från Stockholm till landsorten den 15 september 1801.3 De var alltså i tjänst under drygt sex månader innan de fick åka hem igen.

Nästa notering som jag hittar i de militära rullorna är från 1802. Här ser det ut som om Mårten fått böta 16 skilling eftersom rotmästaren varit frånvarande vid avräknings- och rekryteringsmöte för år 1802. Handlingen var undertecknad den 15 februari 1802 i Lo. Man fick böta till Amiralitets-krigsmanskassan.4 Troligtvis var det inte Mårten som fått böta, utan det var nog rotmästaren som fick göra det.

Den 28 oktober 1804 gifte sig Mårten med Brita Jonsdotter. Hon skrevs som piga i Gammelås i samband med vigsel och Mårten som kronobåtsman. Brita var född 1782 i Myre, Resele sn som dotter till landbonden Jonas Eriksson och Margareta Persdotter. Redan den 15 mars 1805 föddes deras första barn som fick namn Lena Stina. Enligt födelseboken var hon född i Ås. Hon gifte sig 1836 med Anders Nilsson (1801-1889) från Rå, Ådals-Liden sn. Anders var torpare i Rå. Lena Stina dog redan 1855 av magplågor. Makarna fick ett barn tillsammans.

Man kan hoppas att Mårten fick träffa första dottern innan det var dags att åter träda i tjänst i Stockholm. Mårten mönstrades in den 1 maj 1805 för tjänstgöring vid Stockholms eskadern tillsammans med båtsmannen Anders Forss, tre båtsmän från Junsele och fem från Ramsele.5 Troligtvis var det inte Anders Fors som mönstrades in samtidigt även om det står så i mönstringshandlingarna. Han hade fått avsked redan året innan. Jag gissar att det är båtsmannen Hans Hansson Fors som mönstrat. Han är med största sannolikhet bror till Mårten. Mårten var sedan i tjänst fram till den 28 februari 1806 då han mönstrad av.6

Mårten återvände då till hemtrakten igen. Ganska exakt nio månader senare föddes Mårten och Britas första son vid namn Jonas. Jonas var också född i byn Ås. Han levde ogift hela livet på Prästbordet där han var dräng. Han dog 1878 av blodslag.

I avräknings- och rekryteringsrulla för 1807 står antecknat att Mårten anmäles till avsked med rotens tillstånd.7 Det är lite svårt att tyda ut när han exakt fick avsked från sin båtsmanstjänst men förmodligen var det under 1807. Det står visserligen i en annan handling att Mårten avled i januari 1809, men detta kan inte stämma eftersom han levde vidare. Förmodligen gäller detta båtsmannen som kommer närmast efter och som hette Nils Nilsson Smäll.

1808 föddes makarnas andra son. Han hette Hans Mårtensson och han var född på Prästbordet. Han var först landbonde i Kläpp, Ådals-Liden sn. Han gifte sig 1836 med Greta Jakobsdotter (1805-1892) från Lidgatu. Från omkring 1856-1857 står Hans som inhyses i Kläpp och därefter som inhyses i Näsåker, Ådals-Liden sn. Sedan står Hans som bonde i Näsåker på ett hemman om 1 1/32 seland. Han dog 1867 då han hängde sig i en lada. Makarna fick inga barn tillsammans.

Andra och sista dottern föddes 1810 och hon hette Greta Brita Mårtensdotter. Hon gifte sig 1842 med Erik Nilsson (1799-1867). Han var bonde i Rå, Ådals-Liden sn. Greta Brita dog 1892. De fick tre barn tillsammans.

Därefter kom sonen Zakarias Mårtensson 1812. Han gifte sig 1844 med Anna Greta Nilsdotter (1825-1915). Anna Greta var född i Omsjö, Ådals-Liden sn. Familjen bodde först i Kläpp, Ådals-Liden sn, där Zakarias skrevs som inhyses. De flyttade sedan omkring 1848-49 till Söderfors, Ådals-Liden sn, där Zakarias var torpare. Omkring tio år senare flyttade de till Moflo, Ådals-Liden sn, där Zakarias också var torpare. Han dog där 1863 endast 50 år gammal. Tre år senare flyttade änkan tillbaka till Söderfors med sin familj. Hon skrevs som backstugusittare där. 1909 flyttade änkan till fattiggården i Rå. De fick sju barn tillsammans.

Sonen Mårten Mårtensson Lidmark föddes 1815. Han gifte sig första gången 1841 med Anna Dorotea Henriksdotter Lidén (1811-1852) från Lidgatu. Mårten var bonde på hemman nr 2 i Västanbäck, Ådals-Liden sn om 7 7/12 seland. Anna Dorotea dog p.g.a. av barnsäng. Han gifte sig andra gången 1854 med Babba Stina Olofsdotter (1825-1904). Mårten dog 1882 av hjärtlidande. Fem barn föddes i första äktenskapet och åtta barn i andra äktenskapet.

Deras femte son hette Per Mårtensson och föddes 1818. Han var först sockenskräddare i Ådals-Lidens församling. Han gifte sig 1842 med sin svägerska Anna Brita Nilsdotter (1817-1894) från Rå, Ådals-Liden sn. 1843 flyttade de till Sörtannflo, Resele sn, där han var torpare. Omkring 1879 flyttade de till Tängsta, Resele sn, där han också var torpare. Per dog 1886 då han tog självmord genom hängning. Makarna fick sju barn tillsammans.

Nästa son hette Erik Mårtensson och han föddes 1821. Han var precis som sin broder först sockenskräddare i Ådals-Liden sn. Därefter blev han torpare i Rå, Ådals-liden sn. Han gifte sig 1858 med Sara Margareta Josefsdotter (1821-1892). Hon var född i Kläpp, Ådals-Liden sn. De bodde därefter hela livet i Rå. Erik dog 1890. De fick enbart ett barn tillsammans.

Sjunde och sista sonen hette Markus Mårtensson Bodén. Han var född 1824 på Prästbordet. Han bodde hela livet på Prästbordet. Markus var först landbonde där, sedan torpare. Han skrevs också handlare. Han dog 1889 ogift. Om man läser kyrkoböckerna ser det ut som om Erik Leonard Kalm övertog handelsverksamheten från Markus omkring 1881.

Mårten Hansson Smäll var landbonde livet ut på Prästbordet. Han dog av slag den 31 januari 1831 endast 48 år gammal. Änkan Brita bodde kvar på Prästbordet tills hon dog den 3 maj 1861 av ålderdom.

Var kom Mårten ifrån? Enda noteringen som finns om hans härkomst är i de militära handlingarna. Där står antecknat att han var född i Jämtland. En sökning i det födelseregister som Landsarkivet i Östersund upprättat hittar man enbart en lämplig kandidat vid namn Mårten Hansson som var född mellan 1781 och 1782. Denne Mårten var född den 25 juli 1782 i byn Söre i Lits församling. Han var son till Hans Hansson och Lena Stina Mårtensdotter Lind. Moderns namn lät lite bekant för mig. Jag hade tidigare forskat på en anfader till mig och han hade gift om sig med en kvinna vid namn Lena Stina Lind. Vidare efterforskning visar att det var samma kvinna som alltså flyttat med sin familj från Lit till Ådals-Lidens församling. När hon gifte om sig 1806 står det att hon var båtsmansänka. Mårtens fader var alltså också båtsman under en period. Mårten hade en bror vid namn Hans. Han var född den 1 oktober 1784 i Söre, Lit sn. Han blev som jag nämnt tidigare troligen båtsman under namnet Fors.

Det finns en reservbåtsman i Ådals-Lidens församling vid namn Hans Hansson Floberg. Han blev antagen som reservbåtsman nummer 113 den 18 juni 1788. Han dog den 20 november 1789 på ett sjukhus. Det står även att han var född i Jämtland och att han var 31 år.8 Denne Hans bör alltså vara född omkring 1757, Jag tror med största säkerhet att denne båtsman är identisk med Hans Hansson i Söre, Lit sn och därmed far till Mårten Hansson Smäll och Hans Hansson Fors. Mårtens far dog alltså när han enbart var sju år gammal. Jag tycker det var strongt av honom att ändå bli båtsman med vetskapen att hans far dog efter knappt 1,5 års tjänst. Samtidigt var det lika strongt att avsluta denna tjänst i tid så att hans barn fick växa upp med sin far och slippa fruktan att han var ute i krigstjänst. Tyvärr dog även Mårten tidigt så den yngste sonen var bara sex år när han dog.

Källhänvisningar:
1 Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/205 (1800), bildid: A0040621_00200
2 Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/206 (1801-1802), bildid: A0040622_00032
3 Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/206 (1801-1802), bildid: A0040622_00219
4 Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/206 (1801-1802), bildid: A0040622_00122
5Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/213 (1805: II), bildid: A0040628_00163
6 Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/216 (1806-1807), bildid: A0040630_00074
7 Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/216 (1806-1807), bildid: A0040630_00244
8 Flottans arkiv, Stockholm station. Manskap., SE/KrA/0500-0503/0503/036/XIII c/180 (1788: I), bildid: A0040602_00216

söndag 16 oktober 2016

En norrländsk kärnqvinna

Hittade denna artikel i en svensk-amerikansk tidning vid namn Gamla och nya hemlandet från den 10 juli 1901. Uppgifterna stämmer inte riktigt, men jag tror detta gäller min mormors farmor som hette Kristina Lisa Andersdotter, gift Nordin. Hon fick 13 barn, varav ett barn dog i späd ålder. Hon gifte sig när hon var 18 år gammal. Fick sista barnet när hon var 42 år gammal. Jag har tidigare hört liknande berättelse från min mamma om Kristina Lisa. Jag måste prata med henne till veckan om detta.

En kärnqvinna kan man med skäl kalla bondhustrun Märta Elisabet Nordin från Forsnäset i Ådalsliden. Hon är 42 år gammal och har gifvit lifvet åt 13 barn, hvilka alla lefva och äro stora, starka och friska.
Blott tre gånger har hon vid förlossningarna haft biträde af barnmorska, de öfriga gångerna har hon redt sig sjelf utan någon som helst hjälp.
Såsom ett bevis på qvinnans säkerligen enastående krafter anför "Vesternorrlands Allehanda" följande händelse från förra årets höst. Kornet på åkertegarna stod färdigt att skära, och mannen gjorde sig färdig till skördearbetet men tillsade sin hustru att för dagen hvila sig, då det säkerligen blefve ett annat slags arbete innan qvällen nått sin ända.
Men detta gick den raska bondhustrun icke in på.
-Tror du, sade hon, att jag skulle lägga armarna i kors, när säden skall bergas?
Och därmed grep hon till med skördearbetet. Under dagens lopp tog hon upp och band 20 skylar eller 360 kornkärfvar, hvarefter hon gick till hvila och reglade sin dörr om sig.
På morgonen var hon tidigt uppe som vanligt och bjöd sin gubbe kaffe på sängen.
-När du druckit ditt kaffe, sade hon till honom, kan du gå in i kammaren och helsa på din yngste son, som kom i natt.
Äfven den dagen arbetade hustrun hela dagen på åkern, utan att det på minsta sätt tycktes bekomma henne illa. Hon har varit gift sedan sitt 19:de år och alltid varit rask och kry och en god moder för sin talrika barnskara.



måndag 10 oktober 2016

Ådals-Lidens församling har elektrifierats

En tidningsartikel i Oregon Posten den 25 maj 1921 berättar följande:

Holafors kraftstation färdig.
Den af staten anlagda nya kraft-
stationen i Holafors togs den 11
april i bruk. Stationen är när-
mast afsedd att leverera kraft
till Resele och Ådalslidens sock-
nar, som härmed så godt som
fullständigt elektrifierats.

Här finns två vykort som visar Holafors kraftstation:

https://adals-liden.blogspot.se/2012/01/holaforsen-och-laseleforsen.html

https://adals-liden.blogspot.se/2009/11/vyer-fran-holaforsen.html

onsdag 27 juli 2016

Släktnamnet Flodin

Släktnamnet Flodin har använts av flera olika släkter inom Ådals-Liden. Jag ska försöka att berätta bakgrunden till dessa släktnamn.

I Krånge fanns släktnamnet Flodin från mitten av 1870-talet. Då tog Anders Olof Nilsson (1850-1936) detta namn som hade funnits i hans släkt tidigare. Hans farfar Nils Eriksson Flodin (1758-1830) använde nämligen samma släktnamn. Nils var först skräddare i Näs, Långsele sn, därefter skräddare och torpare i Nordsjö, Långsele sn. Han var född i byn Västerflo i Långsele sn och det är säkert härifrån namnet Flodin härstammar. Anders Olofs pappa verkar inte använda namnet Flodin, utan han står endast antecknad som Nils Nilsson (1806-1891) i kyroböckerna. Han var torpare i Krånge. Anders Olof hade sex barn, varav Nils Johan förde namnet vidare inom Ådals-Lidens församling. En son till Nils Johan omkom vid ubåtens Ulvens undergång under andra världskriget.

Ungefär samtidigt fanns det en torpare i Moflo som hette Erik Hansson (1836-1921). Han var född i byn Imfors inom Ramsele församling, men hamnade som dräng i Moflo. Han gifte sig 1863 med Brita Sara Olofsdotter (1841-1896). När deras sjätte barn föddes år 1875 så antecknas han för första gången som Flodin. De fick totalt tio barn tillsammans, men fyra dog i unga år. Man kan väl gissa att han tog namnet Flodin efter byn Moflo. De hade flera söner som förde namnet vidare. Hans Olof i Ås, Per Magnus i Forsnäs och Nils Oskar i Krånge.

I Moflo fanns det under en period ytterligare en familj som hette Flodin. Det var Per Erik Flodin (f. 1851) som inflyttade till Moflo 1900 tillsammans med sin hustru och åtta barn. Hustrun Kristina Margareta Andersdotter (1858-1906) dog tidigt och året därpå överfördes Per Erik till obefintliga. Han hade nämligen redan 1903 åkt till Norra Amerika. Det blev bara ett barn kvar i Ådals-Liden och hon hette Margareta Olivia. Hon blev gift med Erik Otto Westin och de bodde också i Moflo. Även Per Eriks far hette Flodin och var bosatt i Viksjö sn när Per Erik föddes. Tyvärr vet jag inte härkomsten till namnet Flodin i detta fall.

Det är totalt tre Flodin-släkter som jag hittat inom Ådals-Lidens församling. Jag har inte hittat några kopplingar mellan dessa släkter, åtminstone inte via namnet Flodin.

söndag 24 juli 2016

Nya antavlor

Jag har lagt ut två nya antavlor, dels på min mormor Lilly Linnea Nordin, gift Selin (1907-1978, dels på Ture Tenglund (1895-1963).

Till antavlorna >>

tisdag 19 juli 2016

Emigration: Botilda Lidmark (1866-1923)

Den 10 april 1907 reste en ensam kvinna från hamnen i Trondheim. Hon skulle åka till Winnipeg i Manitoba, Kanada. Hennes namn var Botilda Lidmark från Västanbäck och var 40 år gammal. Man funderar lite på varför hon gav sig ut på denna långa resa när man läser om det i kyrkoböckerna. Hon var inte helt ensam från Trondheim eftersom det fanns en annan familj med på resan från Moflo, men de skulle åka till Seattle i delstaten Washington i USA. Gissningsvis åkte de tillsammans, men de splittrades upp i England eftersom de åkte vidare med olika fartyg från Liverpool. Familjen Nordlander åkte vidare mot New York med skeppet Lucania den 20 april från Liverpool. Då hade Botilda redan hunnit en bit på vägen eftersom hon åkte redan den 16 april med skeppet Ivernia.

Nio dagar senare anlände skeppet till Boston, den 25 april. Det står fortfarande antecknat att hon skulle åka till Winnipeg och även antecknat att hon ska åka till Hans Andersson. Förmodligen åkte hon tåg från Boston mot Winnipeg. När hon kom fram till Winnipeg så möttes hon upp av Anders Anderson, hennes fästman. De gifte sig bara en dryg vecka efter att Botilda anlänt till Amerika, så denna resa var säkert noga planerad.

Anders eller Andrew som han kallades i Kanada hade rest några år tidigare till Kanada. Han avreste 1904 från Trondheim via Liverpool. Han åkte tillsammans med fem andra personer från Junsele församling. Anders var nämligen född 1870 i byn Eden i Junsele församling som son till bonden Anders Danielsson och hans hustru Helena Magdalena Eliasdotter. Han anlände sedan till Quebec och även han hade slutdestination Winnipeg.

Det är lite svårt i de kanadensiska folkräkningarna att se exakt var familjen bodde. I census 1911 är de skrivna som farmare i Humboldt, Saskatchewan. Tio år senare skrevs de i Kellross, Last Mountain, Saskatchewan, också som farmare. De fick fyra barn tillsammans: Anna, Viktor Arthur, Hilda och Helmer. De var alla födda i Saskatchewan från 1908 till cirka 1914.

Både Andrew och Botilda dog tidigt. Andrew dog 51 år gammal den 2 oktober 1921 och Botilda dog 56 år gammal den 19 juni. Dessa uppgifter finns inskrivna på deras gravsten som finns på Kelliher Lutheran Cemetery i Kellross.

Jag har tidigare fått ett fotografi med hela familjen Anderson av Göran Stenmark, men jag vill inte lägga ut det förrän jag har tillåtelse till detta.

Mera information om Botilda och henns familj kan återfinnas på Karin Wassdahls blogg:

http://gammaltochnytt.blogspot.se/2006/06/botilda-lidmark-fodd-1866.html

Har även fått låna ett kort på Botilda av Karin Wassdahl, tack så mycket.




lördag 14 maj 2016

Hans Eric Isaacsons antavla

Har nu laddat upp en antavla för Hans Eric Isaacson så ni kan se om ni är släkt med missionär i Indien.

Till Hans Erics antavla

Emigration: Missionären Hans Eric Isaacson

Jag vill först tacka "Archives of the Evangelical Lutheran Church in America" för de fina bilder och information som jag fått från dem. Jag har även hittat en del information i boken The Telugu Mission of the General Council of the Evangelical Lutheran Church in North America av George Drach och Calvin F. Kuder. Har även hittat mycket information på ancestry.com och familysearch.org som vanligt.

Hans Erik Isaksson föddes den 27 april 1861 i Betåsen, Ådals-Liden sn, där hans föräldrar var torpare. De hette Isak Eriksson (1835-1892) och Märta Johanna Hansdotter (1833-1922). Familjen flyttade samma år till grannförsamlingen Ramsele och byn Imfors. Isak blev nybyggare där. 1883 köpte familjen ett hemman i byn Rå i Ådals-Lidens församling om 5 1/12 seland. De sålde hemmanet 1890 och stod sedan som inhyses. Isak dog av influensa redan 1892, endast 56 år gammal. Änkan Märta Johanna flyttade 1894 inom byn Rås gränser till hemman nummer 6 där och skrevs som inhyseshjon. Hon dog där nästan 89 år gammal år 1922.

Hans Erik utflyttade 1888 från Ådals-Lidens församling och byn Rå till USA. Han skrevs som studerande när han åkte. Han avreste från Stockholm den 1 juni 1888. Den 22 juni anlände han till hamnen i New York med skeppet Thingvalla.

I boken "The Augustana Ministerium: A Study of the Careers of the 2,504 Pastors of the Augustana Evangelical Lutheran Synod/Church, 1850-1962" hittar man lite mera information om Hans Eric. Boken berättar att han först gått ett år i skola i Härnösand, därefter tre år på pastor Sandells skola och därefter Ahlbergs skola. Slutligen gick han 1888-1890 på Augusta Seminary. Han blev prästvigd 1890 i Jamestown, New York. Därefter var han verksam i tre år i Port Allegany, Pennsylvania.


Den 22 maj 1893 gifte sig Hans Eric Isaacson med Amy Olivia Lundgren och som vigselförrättare står E. S. Ternberg. Amy Olivia var född 1873 i Ljungby församling med namnet Anna Olivia. De gifte sig i McKean county, Pennsylvania, USA. Lite efterforskning visar att vigselförättaren E. S. Ternberg var född i Junsele församling och hette då Erik Tjernberg. Han var född 1858 och emigrerade 1884 från Junsele. Även Erik skrevs som studerande när han emigrerade


Hans Eric hade strax innan vigsel i april blivit kallad av the Board of Foreign Missions att åka till Indien och han accepterade detta. I oktober samma år avreste de från New York tillsammans med några andra missionärspar, Arps och Pohl. De åkte först till Europa där de delade upp sig för att sedan återsamlas i Genoa. Därefter avreste man med skepp till Colombo. På juldagen anlände missionärerna till Coconada i delstaten Andhra Pradesh på Indiens västkust. Isaacsons åkte vidare till Samalkota som låg cirka 15 kilometer in i landet.

Första två åren skulle missionärerna gå språkutbildning innan de fick börja arbeta själv ute på fältet. När Hans Eric hade examinerats från sin utbildning blev han ansvarig för ett område omkring Samalkota. Missionärernas uppgift var att predika och att utbilda. Detta skedde på plats i Samalkota eller någonstans runt om i distriktet. Detta innebar att familjen Isaacsons fick röra på sig mycket inom detta område. De åkte ofta med ox-vagn och hade då med sig tält, sängar, stolar, bord, mat etc. De satte sedan upp tältet "centralt" där de kunde nå flera byar till fots, med cykel eller häst.

Till sin hjälp hade Isaacsons tre typer av infödda medhjälpare. Jag använder dess engelska namn här, Catechists, Evangelists och School Teachers. De hade olika uppgifter för att hjälpa missionären i sitt arbete.

Hans Eric fortsatte att driva en skola i Peddapuram som hade grundats 1891. Det var ursprungligen en grundskola, men man ville utveckla det vidare så det blev ett gymnasium. Skolan finansierades med avgifter, statliga avslag och av Hans Eric själv. Det är lite svårt att förstå de olika graderna av skolor, men 1895 fick skolan graden "Lower Secondary School".

Hans Eric och hans familj åkte bara hem två gånger under den tid som de var missionärer i Indien, alltså under drygt 20 års tid. Första gången var 1903-1904 som de var hemma i USA. De hade redan fått sex barn som alla var med på resan till USA. Deras två söner stannade kvar i USA och uppfostrades av pastor C. J. Scheleen i Kansas. Alla döttrar följde med tillbaka till Indien när de åkte i oktober 1904. Döttrarna började på en skola i Indien, the American School for Missionaries’ Children.

Andra gången de åkte hem var 1912-1913. De bosatte sig då i Lindsborg i Kansas där barnen kunde få sin utbildning på Bethany College. Kortet nedan är gissningsvis taget 1913 innan fadern Hans Eric åkte tillbaka till Indien och lämnade hela sin familj i Lindsborg. Amy Olivia var sjuklig så hon kunde inte följa med på denna resa.

Jag vet inte exakt vem som är vem på kortet av barnen, men jag har försökt gissa lite. Sönerna är  inget problem att känna igen, Axel Eric (f. 1894) och Carl Frithiof (f. 1900). Dottern Ruth Ingeborg (f. 1902) sitter längst till höger och troligtvis är det Sylvia Grace (f. 1898) längst till vänster. I mitten står mamman Olivia med dottern Margaret Esther Pauline (1913-1914). Hon är omgiven av döttrarna Linnea (f. 1895) och Ebba Marie (f. 1896).


Det var jobbigt för Hans Eric att återvända ensam till Indien. Han hade då två hem att försörja och måste arbeta extra mycket. Han saknade också sin familj och sin bästa vän som återvänt hem från Indien. Han drev Peddapur High School vidare själv därefter. Han arbete fortsättningsvis också ute på fältet och han åkte vid ett tillfälle till ett område med mycket malaria och blev där smittad av sjukdomen. Han återvände hem, tillfrisknade delvis, men blev sämre igen. Han fick då sjukvård i Rajahmundry, men dog där den 1 december 1914. Hans Eric begravdes på den kristina begravningsplatsen i Rajahmundry.

Hans Eric ska finnas som staty utanför skolan i Peddapuram. Jag ska försöka få fram en bild på statyn.

Man ska inte heller glömma bort hustrun Olivias gärningar. Hon hade säkert en stor del i missionärsarbetet som utfördes i Indien. Hon kunde prata tre språk flytande. Hon dog bara några år senare i Lindsborg 1917. Det uppfördes en minnessten vid hennes grav av "The Augustana Women’s Missionary" 1925.


måndag 14 mars 2016

Konfirmation i Ådals-Lidens kyrka 1937

Jag har fått låna detta konfirmationskort från Katie Jones. Kortet finns också sedan tidigare utlagt på Facebook-gruppen för Ådals-Lidens församling med en del kommentar omkring personerna på kortet.


När jag såg detta kort så skickade jag en e-post till pastorsexpeditionen i Näsåker. Dagen efter hade Saga på pastorsexpeditionen skannat av de sidor i konfirmationsboken som gällde år 1937 och skickat till mig. Tack så mycket för detta. Sedan var det bara att skriva av de 83 konfirmander som fanns detta år. Försökte räkna antalet på kortet, men det var inte helt enkelt. Det är några personer som knappt syns på kortet.

Wilhelm Lindqvist, f. 1922, Betåsen
Gunhild Sjödén, f. 1922, Forsås
Anny Linnéa Berg, f. 1921, Forsås
Hilda Elvira Johansson, f. 1923, Fängsjö
Hanna Lundin, f. 1922, Holafors
Bol Gunborg Eriksson, f. 1922, Holafors
Marry Kristina Fjäll, f. 1922, Holafors
Gunhild Ingelsson, f. 1922, Holafors
Eskil Molén, f. 1922, Holafors
Kjell Hjalmar Nilsson, f. 1921, Holafors
Yngve Sundvall, f. 1923, Holafors
Lennart Sundvall, f. 1923, Holafors
Allan Sundström, f. 1922, Häxmo
Frans Albert Wiklund, f. 1922, Häxmo
Åke Eliassson, f. 1923, Krånge
Tor Birger Lundin, f. 1922, Krånge
Astrid Emilia Andersson, f. 1923, Krånge
Karl Evert Olsson, f. 1922, Lidgatu
Märta Helena Olsson, f. 1923, Lidgatu
Alf Gunnar Nyström, f. 1924, Lidgatu
Tore Ingvar Näsström, f. 1923, Moflo
Rune Alfred Westin, f. 1922, Moflo
Maj Karlsson, f. 1922, Moflo
Ingeborg Linnéa Wennergren, f. 1922, Moflo
Gunhild Ingeborg Sandahl, f. 1923, Moflo
Judith Frisendahl, f. 1922, Moflo
Hilma Westin, f. 1922, Moflo
Maja Lisa Sandahl, f. 1923, Moflo
Wega Linnéa Boman, f. 1923, Jansjö,
Gustaf Emanuel Håkansson, f. 1922, Jansjö
Nils Sigvard Eriksson, f. 1923, Omsjö
Gunnel Margreta Åsander, f. 1922, Näsåker
Gunhild Elida Forsberg, f. 1922, Näsåker
Anne Sofie Tenglund, f. 1922, Näsåker
Gunborg Kristina Pettersson, f. 1923, Näsåker
Nils Sigfrid Sundvall, f. 1922, Rå
Bengt Olsson, f. 1922, Rå
Knut Westin, f. 1921, Rå
Olof Albin Lidfors, f. 1922, Rå
Tage Lidfors, f. 1922, Rå
Helga Kristina Lundgren, f. 1922, Rå
Anna Wiktoria Lidfors, f. 1922, Rå
Ingrid Wiola Sand, f. 1922, Rå
Nelly Dagmar Hansson, f. 1923, Rå
Dagny Nilsson, f. 1922, Rå
Gunhild Nästtröm, f. 1923, Rå
Ester Margreta Wedin, f. 1923, Rå
Bror Jakobsson, f. 1922, Söderfors
Linda Dolly Edlund, f. 1922, Söderfors
Rune Svensson, f. 1923, Söderfors
Anders Harry Larsson, f. 1923, Söderfors
Rickard Reinhold Runeborg, f. 1922, Matfors, Tuna
Ivar Olsson, f. 1922, Åhs
Erik Yngve Lidgren, f. 1922, Åhs
Erik Oskar Norman, f. 1922, Åhs
Nils Göte Själander, f. 1922, Näsåker
Ture Birger Tenglund, f. 1922, Näsåker
Nils Bertil Forsberg, f. 1922, Näsåker
Hans Paul Lundin, f. 1922, Näsåker
Helge Persson, f. 1922, Näsåker
Elisa Gertrud Kristina Forsberg, f. 1922, Häxmo
Stig Henry Moström, f. 1923, Norrtannflo, Resele
Alva Söderqvist, f. 1923, Norrtannflo, Resele
Hulda Wiola Svensson, f. 1922, Krånge
Hulda Kristina Håkansson, f. 1922, Prästbordet
Per Haldo Lidström, f. 1922, Moflo
Gunhild Tidén, f. 1922, Rå
Anna Lisa Tidén, f. 1922, Rå
Sven Olof Rune Jakobsson, f. 1923, Tallnäs
Sonja Wiola Nyberg, f. 1921, Holafors,
Erik Karlström, f. 1923, Omsjö
Bror Axel Rhen, f. 1922, Omsjö
Lennart Sundvall, f. 1923, Holafors (andra gången)
Erik Kjell Näsström, f. 1922, Näsåker
Eivor Larsson, f. 1923, Imfors, Ramsele
Ingegerd Fröberg, f. 1922, Berg, Nora
Bengt Ingvar Henriksson, f. 1922, Imnäs, Ramsele
Bertil Moberg, f. 1923, Åhs
Lisa Johansson, f. 1923, Forsås
Ingrid Persson, f. 1924, Åhs
Marry Oskarsson, f. 1924, Moflo
Inga Britt Häggmark, f. 1923, Häxmo
Lilly Wiktoria Wiklund, f. 1923, Forsås

Skriv gärna en kommentar nedan om ni känner igen någon på kortet.

Ett kort skickat från Moflo

Har fått låna detta kort av Katie Jones. Tack så mycket för lånet.

Kortet är skickat från Märta i Moflo och adresserat till Fru Sara Helena Svensson i Söderfors. Så här står det på kortets baksida:

Moflo den 14 Aug. 1919
Kära farmor. 
Jag får härmed tacka så mycket för kortet af er. Det är roligt att ha kvar till minne om jag skulle överleva er någon litet tid, men tiden här nere är så kort. Snart kommer budet och hemtar oss. Må vi vara reda.
Kära helsningar Märta

Sara Helena är med största sannolikhet Sara Helena Persdotter (1840-1926) som var gift med Sven Andersson (1835-1893), som var bonde i Söderfors. De var föräldrar bl.a. till Sven Svensson i Söderfors.

Märta lär vara Märta Helena Nordqvist (1868-1947) som var gift med Andreas Svensson (1862-1900). Andreas var son till Sven och Sara Helena och därför kallar Märta Sara Helena för farmor. Sara Helena var farmor till Märtas barn. Märta gifte om sig med Nils Viktor Emanuel Frisendahl (1870-1944) och hon flyttade då till Moflo, där hon också var född tidigare.

På andra sidan fanns ett kort på en familj. Det är ingen järv gissning att tro att det är Märta Helenas familj.



Jag tror det är Märta som sitter i mitten till vänster och sedan hennes make Nils Viktor Emanuel till vänster om henne. Sedan kan det vara deras fyra gemensamma barn som sitter strax till höger, Nelly Aina (1911-1925), Algot (f. 1912), Ester (1908-1921) och Svea Viktoria (1906-1923). Kvinnan till höger gissar jag är Hulda Andersson, gift Eriksson (1896-1979). Hon fick nämligen en son vid namn Nils Sixten 1918. Hulda var dotter till Märta och Andreas. Vem de fem personer som står upp kan jag inte gissa på. Märta och Andreas hade en dotter till som hette Helen Andersson. Hon är säkert med på kortet också.

Jag har stora förhoppningar att det ska gå att identifiera alla personer på detta kort. Jag återkommer med uppdateringar om detta kort. Ska bli spännande att se om mina gissningar stämmer.

måndag 18 januari 2016

Antavlor från Ådals-Liden

Jag har skapat en ny sida på min hemsida som kallas Antavlor från Ådals-Liden. På denna sida kommer jag att lägga ut antavlor på personer som är födda i Ådals-Liden eller har anknytning till Ådals-Liden. Huvudpersonen i antavlorna kommer att vara född för ungefär 100 år sedan.

Denna sida återfinns ute i menyn till höger. Kom gärna med förslag på personer som ni skulle vilja se en antavla på.

Hittills har jag lagt upp två antavlor på John Lundin (1907-1985) och Erik Johan Lidén (1915-1969).

söndag 3 januari 2016

Emigration: Brita Charlotta Näslund

Brita Charlotta var född 1872 i Näsåker. Hon var dotter till torparen Erik Eriksson Näslund (1828-1911) och hans hustru Märta Magdalena Johansdotter (1830-1884). Ytterligare två barn till Erik och Märta Magdalena emigrerade till USA, men där har jag inte lyckats hitta någon mera information ännu.

Hon emigrerade i juli 1893 från Trondheim med skeppet Juno. Hon skulle åka till New York. Sedan reste hon vidare från Southampton med skeppet Berlin. Skeppet anlände den 31 juli till New York. Det står nu antecknat att hon skulle åka till Mora, Minnesota.

Brita Charlotta eller Betzie Charlotte som hon skrevs som i USA, gifte sig 1897 i Kanabec county med John Peter Nordstrom. Han var född på Gotland 1865. John var verksam som pastor. De bodde först i Scandia valley township, Morrison county, Minnesota. Omkring 1910-1911 flyttade de till Marcus, Cherokee county, Iowa. År 1919 flyttade familjen till Calgary i Kanada. I census 1921 bodde familjen på 502 8th Street NE i Calgary. John dog den 2 april 1933 och begravdes i Calgary. Änkan flyttade 1934 tillbaka till USA. År 1940 bodde hon i Pasadena, Los Angeles county, Kalifornien. Hon dog 1954 i Los Angeles county.

Makarna fick sex barn tillsammans, fyra som föddes i Minnesota och två som föddes i Iowa. De två yngsta barnen flyttade också till Kalifornien och gifte sig där. Violet C. var först gift i Kanada och hette då Jaycock. Hon skiljde sig och gifte sig sedan med Louis Larson som var född på Öland. Hon fick åtminstone ett barn i första äktenskapet. Jeannette Marie gifte sig med David Malcolm Motley. Jag har bara hittat ett barn åt dem också. Båda systrarna med familjer bodde enligt census 1940 i Pasadena detta årtal. De tre äldsta barnen har jag inte hittat något mera, men troligtvis flyttade de hemifrån under tiden de bodde i Kanada. De kanske gifte sig i Kanada också.

Jag har skrivit till First Lutheran Church i Calgary där pastor Nordstrom var verksam. Jag hoppas få lite mera information därifrån sedan. Det står på deras hemsidan av pastorn kom 1919 till Calgary och var verksam där till 1924 då han fick ett erbjudande att arbeta i Kinistino Beatty församling i Saskatchewan. Återkommer när jag fått svar från dem.